Kristider, skyhög inflation och hotande lågkonjunktur. Det märks av hos kommunernas skuldrådgivare.

I Lund har antalet som hör av sig ökat med nära 40 procent under början av 2023, jämfört med samma period i fjol.

– Det är många som kommer till oss som har skulder till kreditbolag. De ger lån väldigt lättvindigt, kreditprövningen är undermålig och man lånar ut alldeles för höga belopp till människor som har låga inkomster, säger skuldrådgivaren Marie Magnusson.

Räntor runt 43 procent

Kreditbolag, eller mer formellt konsumentkreditinstitut, är företag specialiserade på att ge dyra lån utan säkerhet. Alltså så kallade snabblån eller sms-lån. 

Låneformen utmärks av höga räntor – i dagsläget runt 43 procent – och av att en väldigt stor del av låntagarna får betalningsproblem.  

Av de som lånar pengar från storbankerna får 0,3 procent ett inkassokrav mot sig inom åtta månader. Motsvarande siffra för snabblånen är 17 procent – 56 gånger fler.

Snabblån

Med snabblån, eller sms-lån, avses oftast så kallade högkostnadskrediter.  

Begreppet högkostnadskredit infördes i lagen år 2018. Ett lån räknas som en högkostnadskredit om den effektiva räntan är minst 30 procentenheter högre än Riksbankens styrränta. Den nominella räntan får maximalt ligga maximalt ligga 40 procent över styrräntan. Det innebär att snabblånebolagen i mars 2023 får ta nominella räntor på 43 procent.    

2018 infördes även ett kostnadstak. Taket innebär att låntagaren aldrig ska behöva betala mer än dubbla lånebeloppet i ränta och avgifter. Den totala kostnaden för ett snabblån på 1 000 kronor får alltså inte bli högre än 2 000 kronor. Kostnader hos Kronofogden ingår inte i taket. 

Den genomsnittliga effektiva räntan på ett snabblån ligger på 800 procent. Den dyraste tiondelen av snabb­lånen har effektiva räntor på över 100 000 pro­cent.

Snabblånebolagen är skyldiga att genomföra en ordentlig kreditprövning innan de beviljar lån, för att säkerställa att låntagaren har möjlighet att betala tillbaka. Men flera myndigheter har varnat för att kreditprövningarna inte håller måttet.

Den 1 januari 2023 tog Finansinspektionen över ansvaret för tillsynen av konsumentkreditinstitutens kreditprövningar. Tidigare låg ansvaret på Konsumentverket.

Källor: Konsumentverket, Finansinspektionen, Konsumenternas bank- och finansbyrå, Sveriges riksdag.

Fördubblad omsättning

Antalet svenskar som hamnar hos inkassobolag har mer än fördubblats under en femårsperiod och låg vid början av 2022 på 1,3 miljoner människor.

Vilken roll spelar snabblånen i detta? När Arbetet går igenom årsredovisningarna för 74 konsumentkreditinstitut framträder bilden av en bransch med stark tillväxt. 

2013 omsatte företagen tillsammans 4,3 miljarder kronor. År 2021 hade siffran ökat till 8,4 miljarder. 

Unika siffror som Kronofogden tagit fram åt Arbetet visar att dessa 74 bolag tillsammans skickade 47 167 ansökningar om obetalda snabblån till myndigheten i fjol. De senaste tio åren har bolagen skickat minst 560 000 ansökningar om betalningsförelägganden.

Sannolikt har fler av bolagens lån än så gått till Kronofogden. Siffrorna inkluderar inte skulder som sålts och därefter landat hos myndigheten. 

Bristande kreditprövningar

Konsumentverket har varnat flera konsumentkreditinstitut för bristande kreditprövningar.

Ambrion finans (som driver långivaren Daypay), Billmate, Canoxa capital (som driver 38:an), Catalunia capital (Nätlån, Extralånet), Luma finans (Credifi, Lumify), MoneyGo och OPR finance har alla fått varningar de senaste åren.  

Även Finansinspektionen har larmat om att snabblånebolagen slarvar med kreditprövningen. Ändå har inget konsumentkreditinstitut någonsin fått sitt tillstånd indraget.

Olaglig marknadsföring

Reklam för krediter ska vara måttfull och får inte framställa dyra lån som ett ”oproblematiskt sätt att lösa ekonomiska problem”. Men snabblånebolagens marknadsföring är aggressiv och riktas mot människor med ekonomiska svårigheter.

Arbetet har bett några av Sveriges främsta experter granska en rad exempel på lånereklam. Det rör sig om formuleringar som ”låna och förverkliga dina drömmar” och påstridiga sms om att redan skuldsatta kunder har möjlighet att låna mer.

I flera fall strider reklamen enligt experterna mot konsumentkreditlagen och marknadsföringslagen.

– Magkänslan säger att det här känns inte okej på något vis. Det påverkar din förmåga att tänka igenom och fatta ett välgrundat beslut, säger Ann-Sofie Henriksson, lektor i rättsvetenskap på Umeå universitet, om lånegivaren Lumifys marknadsföring.

Snabblån tas av de med lägst inkomster. Den genomsnittliga summan uppgår till 6 000 kronor och den vanligaste anledningen att ta ett nytt snabblån är att betala ett gammalt.

Skuldsättning i Sverige

Vid årsskiftet 2022/2023 passerade privatpersoners skulder till Kronofogden för första gången 100 miljarder kronor.

Summan har stigit med nästan 70 procent sedan 2010. Över hälften av dem som har skulder hos Kronofogdemyndigheten uppger att de har tagit lån för att klara sina löpande utgifter.

Det finns inga siffror över hur många som tar högkostnadskrediter (snabblån), eftersom SCB inte har i uppdrag att samla in den statistiken. Men konsumtionslånen, dit snabblån räknas, har ökat kraftigt de senaste åren.

Vart femte konsumtionslån tas av låntagare med en månadsinkomst på under 15 000 före skatt. Låginkomsttagare är också tydligt överrepresenterade bland de som har skulder hos Kronofogden.

Under 2022 ansökte 25 658 personer om skuldsanering. Under januari 2023 ökade ansökningarna kraftigt.

Finansinspektionen räknar med att fler än var fjärde låntagare får underskott i sin ekonomi i början av 2023. Om inflationen biter sig fast och räntan höjs mer än i Riksbankens prognos kommer fler än var tredje låntagare få underskott 2024.  

Källor: Kronofogden, Finansinspektionen.