Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Snabbväxande snabblån skapar skuldfällor

Arbetet har granskat 74 snabblånebolag. På mindre än tio år har de fördubblat sin omsättning. Under samma tid har bolagen skickat en halv miljon ärenden till Kronofogden.
 

Kristider, skyhög inflation och hotande lågkonjunktur. Det märks av hos kommunernas skuldrådgivare.

I Lund har antalet som hör av sig ökat med nära 40 procent under början av 2023, jämfört med samma period i fjol.

– Det är många som kommer till oss som har skulder till kreditbolag. De ger lån väldigt lättvindigt, kreditprövningen är undermålig och man lånar ut alldeles för höga belopp till människor som har låga inkomster, säger skuldrådgivaren Marie Magnusson.

Räntor runt 43 procent

Kreditbolag, eller mer formellt konsumentkreditinstitut, är företag specialiserade på att ge dyra lån utan säkerhet. Alltså så kallade snabblån eller sms-lån. 

Låneformen utmärks av höga räntor – i dagsläget runt 43 procent – och av att en väldigt stor del av låntagarna får betalningsproblem.  

Av de som lånar pengar från storbankerna får 0,3 procent ett inkassokrav mot sig inom åtta månader. Motsvarande siffra för snabblånen är 17 procent – 56 gånger fler.

Fördubblad omsättning

Antalet svenskar som hamnar hos inkassobolag har mer än fördubblats under en femårsperiod och låg vid början av 2022 på 1,3 miljoner människor.

Vilken roll spelar snabblånen i detta? När Arbetet går igenom årsredovisningarna för 74 konsumentkreditinstitut framträder bilden av en bransch med stark tillväxt. 

2013 omsatte företagen tillsammans 4,3 miljarder kronor. År 2021 hade siffran ökat till 8,4 miljarder. 

Unika siffror som Kronofogden tagit fram åt Arbetet visar att dessa 74 bolag tillsammans skickade 47 167 ansökningar om obetalda snabblån till myndigheten i fjol. De senaste tio åren har bolagen skickat minst 560 000 ansökningar om betalningsförelägganden.

Sannolikt har fler av bolagens lån än så gått till Kronofogden. Siffrorna inkluderar inte skulder som sålts och därefter landat hos myndigheten. 

Bristande kreditprövningar

Konsumentverket har varnat flera konsumentkreditinstitut för bristande kreditprövningar.

Ambrion finans (som driver långivaren Daypay), Billmate, Canoxa capital (som driver 38:an), Catalunia capital (Nätlån, Extralånet), Luma finans (Credifi, Lumify), MoneyGo och OPR finance har alla fått varningar de senaste åren.  

Även Finansinspektionen har larmat om att snabblånebolagen slarvar med kreditprövningen. Ändå har inget konsumentkreditinstitut någonsin fått sitt tillstånd indraget.

Olaglig marknadsföring

Reklam för krediter ska vara måttfull och får inte framställa dyra lån som ett ”oproblematiskt sätt att lösa ekonomiska problem”. Men snabblånebolagens marknadsföring är aggressiv och riktas mot människor med ekonomiska svårigheter.

Arbetet har bett några av Sveriges främsta experter granska en rad exempel på lånereklam. Det rör sig om formuleringar som ”låna och förverkliga dina drömmar” och påstridiga sms om att redan skuldsatta kunder har möjlighet att låna mer.

I flera fall strider reklamen enligt experterna mot konsumentkreditlagen och marknadsföringslagen.

Magkänslan säger att det här känns inte okej på något vis. Det påverkar din förmåga att tänka igenom och fatta ett välgrundat beslut, säger Ann-Sofie Henriksson, lektor i rättsvetenskap på Umeå universitet, om lånegivaren Lumifys marknadsföring.

Snabblån tas av de med lägst inkomster. Den genomsnittliga summan uppgår till 6 000 kronor och den vanligaste anledningen att ta ett nytt snabblån är att betala ett gammalt.

Mer om Skuldfällan