Efter att en restaurangägare förra året dömts för att ha exploaterat två anställda väntades fallen bli fler. 

Mannen betalade inte lön och hotade personal med utvisning. I februari 2022 dömdes han till villkorlig dom av Högsta domstolen.

På tisdagen kunde Arbetet berätta att de anställda som målet handlade om inte har fått någon ersättning för det de utsatts för.

Men utöver deras situation väckte domen, när den kom, förväntningar på ett flitigare nyttjande av lagstiftning om människoexploatering som infördes sommaren 2018. Högsta domstolens besked skulle ge vägledning.

– Jag tror att vi kan använda lagen betydligt mer, sa till exempel Per Wadhed, samordnare i polisens arbete mot arbetslivskriminalitet, till Arbetet.

Men uppgifter som Arbetet begärt ut visar att fallen fortfarande är väldigt få. Sedan domen kom förra året har endast två nya åtal om människoexploatering i arbetslivet väckts.

Krävs ”uppenbart orimliga” villkor

Åtalen, som ännu inte prövats i domstol, gäller barnflickor och städare i Västsverige. I båda fallen ska personalen ha varit kameraövervakade samt ha jobbat med mycket dåliga villkor.

Åklagaren Thomas Ahlstrand driver båda målen.

Han säger till Arbetet att en anledning till det låga antalet ärenden är att lagen inte övervakas tillräckligt.

– Polisen har väldigt mycket att göra med andra viktiga saker. Då blir det så här, det är en kostnad som gängkriminaliteten och skjutningarna fört med sig.

Han menar också att målen kan vara svåra att driva för att det finns en allmän förväntan på att den som är utnyttjad ska vara mer eller mindre fastkedjad. Men lagstiftningen tar sikte även på personer som själva kanske inte klagar på sina villkor, för att samhället har en ribba för vad som är acceptabelt.

– Det är en bedömningsfråga. Villkoren ska vara uppenbart orimliga.

Nytt mål prövas i maj

När lagstiftningen infördes 2018 var bakgrunden att få fall drivits enligt en tidigare lag om människohandel i arbetslivet. Den infördes 2004 för att motverka utnyttjande, men hade visat sig svår att tillämpa.

Med lagen om människoexploatering skulle det bli lättare att komma åt grovt utnyttjande av arbetskraft.

Men 4,5 år efter att lagen infördes och ett drygt år efter domen mot restaurangägaren i Norrköping är han fortfarande den enda som har dömts för brottet i arbetslivet. Det finns också en enda friande dom.

I maj prövas fallet om barnflickorna i Västsverige i tingsrätten.