Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

Hösten 2021 sköt den fackliga aktiviteten i USA i höjden, med mer organisering och fler konflikter. 

Förklaringarna var flera. Arbetskraftsbrist gav facken en starkare förhandlingsposition, samtidigt som många anställda upplevde att de inte kompenserats tillräckligt för sina ansträngningar under pandemin.  

Dessutom hade president Joe Biden flaggat för en mer fackvänlig arbetsmarknadspolitik och flera gånger aktivt tagit ställning för facket i pågående strider.    

Facket vann 72 procent av valen

När 2022 nu summeras står det klart att USA:s fackliga vår inte bara fortsatt utan tilltagit i styrka. 

Under fjolåret arrangerades nästan 50 procent fler fackval – totalt 1 249 stycken – jämfört med 2021, enligt public service-kanalen NPR.

I 72 procent av valen röstade de anställda ja till att bilda en fackförening, jämfört med 61 procent under 2021. 

Så bildas ett fack i USA

Fackföreningarna i USA är lokala och knutna till arbetsplatserna. De lokala föreningarna organiserar sig som regel i branschförbund.

Om minst 30 procent av de anställda skriver under en namninsamling anordnar arbetsmarknadsstyrelsen National labor relations board (NLRB) en omröstning. Röstar en majoritet ja så erkänns facket som arbetstagarrepresentant av NLRB och företaget åläggs då förhandlingsplikt.

Källor: NLRBAFL-CIO.

Fler strejker i USA under 2022

Enligt arbetsmarknadsenheten på Cornell University, som för statistik över fackliga konflikter, ägde totalt 385 strejker rum under 2022. Motsvarande siffra för 2021 var 270 strejker.

Statliga Byrån för arbetsmarknadsstatistik räknar till 23 större strejker – som omfattat fler än 1 000 anställda – under 2022, att jämföras med 16 år 2021.

Större stöd för facket i USA

Samtidigt har 71 procent av den amerikanska allmänheten en positiv syn på fackföreningar, enligt opinionsinstitutet Gallup den högsta siffran sedan 1965.  

Under 2022 fick amerikanska fack för första gången in en fot på flera jätteföretag – som gjort sig kända för hårdföra antifackliga taktiker. Här är några av de mest uppmärksammade fackliga framgångarna under fjolåret: 

En grupp Amazonanställda med blandad etnisk bakgrund håller varandra om axlarna och jublar. De bär tröjor med fackföreningens förkortning "ALU".
Jubel bland Amazonanställda efter den historiska omröstningen i New York.
Amazon
1997 öppnade Amazon sina första lager i USA. Sedan dess har företaget kämpat med näbbar och klor – och fula tricks – för att hålla facket borta från arbetsplatserna.  
Men i april 2022 lyckades lokala Amazon Labour Union (ALU) vinna ett fackval i New York, trots att företaget satsat tiotals miljoner kronor på att stoppa organiseringen.
– Vi vill tacka Jeff Bezos, för när han var uppe i rymden så värvade vi medlemmar, sade ALU:s ordförande Chris Smalls efter segern, en referens till Amazonägarens rymdprojekt Blue Origin. 
Apples logotyp syns på en glasfasad, bakom glaset tittar kunder på produkter.
De antifackliga konsulterna misslyckades – anställda på Applebutiken röstade ja till facket.
Apple
Teknikjätten hyrde in antifackliga konsulter, men i juni 2022 röstade de anställda på Apples butik i Maryland ändå ja till att organisera sig. Därmed var det första facket på en Applebutik i USA ett faktum.
Inför valet hade Apple höjt lönerna, i ett försök att minska incitamenten att gå med i facket.
– Mer pengar är trevligt, men det här handlar om inflytande, kommenterade en anställd till CNN.
Anställda på Starbucks i Buffalo, USA, jublar efter fackval.
Jubel på Starbucks i Buffalo efter omröstningen.
Starbucks
Organiseringsvågen på Starbucks spelar stor roll för ökningen av antalet fackval i USA. En första fackförening bildades på kaffejätten i december 2021. 
Sedan dess har fler än 300 omröstningar ägt rum på olika Starbucks i USA, rapporterar NPR.
Facket har vunnit 80 procent av dem, men fortfarande är bara 3 procent av kedjans butiker i landet organiserade.

Fack i USA

USA:s arbetarrörelse har en lång och stundtals militant historia, men i jämförelse med de flesta andra industriländer är facken relativt svaga. Organisationsgraden var som högst i mitten på 1950-talet, då närmare 35 procent av alla anställda var fackligt anslutna, men har i dag sjunkit till drygt 11 procent. Parallellt har den ekonomiska ojämlikheten ökat kraftigt.

Juridiska hinder, utlokalisering av tillverkningsjobb och antifacklig företagskultur brukar framföras som delförklaringar. USA:s president Joe Biden har sagt att det ”pågår ett krig mot organisering, kollektiva förhandlingar, fackföreningar och arbetare” och lagt fram en plan för att stärka landets fack. 

Planen innebär bland annat att företag som kränker arbetsrätten ska stängas ute från offentliga upphandlingar samt minskade möjligheter för företag att stoppa etableringen av nya fackföreningar.        

Vid sidan av traditionella fackföreningar har dock USA en livskraftig rörelse av ideella arbetsrättsgrupper. Dessa har ofta ett lokalt fokus och samarbetar med kyrkor och migrantorganisationer.