En man i grå kostym, vars ansikte inte syns, håller en kaffekopp med texten "Union busters".

Vilka är konsulterna som hjälper Amazon, Starbucks och Google att hålla facket borta?

Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

På sin hemsida målar juristfirman Barnes & Thornburg upp ett hotfullt scenario: 

”Ett fackligt flygblad dök upp på personalens anslagstavla på en av ditt företags anläggningar i går. Vad gör du nu?” 

Lyckligtvis behöver arbetsgivaren inte veta svaret på den frågan, ”för det gör vi”, försäkrar Barnes & Thornburg. 

”Vi tar dig igenom det här. Vår passion är att försvara kundernas frihet att leda arbetet och att hjälpa våra kunder förbli fria från fackföreningar.” 

Barnes & Thornburg är en av många aktörer i en mycket lönsam industri i USA – juristfirmor och konsulter som rycker in för att stoppa etableringen av fackföreningar på arbetsplatser. 

– Branschen omsätter åtminstone en miljard dollar om året, säger Rebecca Kolins Givan, arbetsmarknadsforskare vid Rutgers University i New Jersey. 

– Vi vet att deras kampanjer är väldigt effektiva. De bombarderar de anställda med budskap som sår tvivel och rädsla. 

Ett antifackligt flygblad på Amazon i New York säger att "facket är ett företag".
Kuvade arbetare köar för att ge sina pengar till pampen. Att ”facket är ett företag” är ett av konsulternas vanligaste budskap – här på Amazon i New York – men i själva verket är amerikanska fack ideella organisationer.

Försöker påverka anställda

I USA är fackföreningarna lokala och knutna till arbetsplatserna.

För att starta ett fack är första steget att minst 30 procent av de anställda ska skriva under en namninsamling. Då ordnar USA:s arbetsmarknadsstyrelse National Labor Relations Board, NLRB, en omröstning.

Om en majoritet röstar ja erkänns facket som representant för arbetstagarna och företaget blir skyldigt att förhandla. 

Här kommer de antifackliga konsulterna in i bilden. Med hjälp av olika verktyg försöker de påverka anställda att rösta nej till att bilda ett fack, eller ännu hellre kväsa försök till facklig organisering tidigare än så.

Branschen föddes redan på 1950-talet och anses ha bidragit starkt till att bara drygt var tionde arbetande amerikan är fackansluten. 

Så sår konsulterna tvivel

Konsulterna får enligt lag inte ljuga om facket eller vad som händer om en arbetsplats organiserar sig fackligt. I stället försöker de så tvivel och lyfta fram risker. Ofta befinner sig påståendena i en juridisk gråzon. Här är några av de vanligaste skrämselargumenten.

Jobbet kan försvinna – Konsulterna utmålar facket som ett hot och varnar för att arbetsplatsen kan tvingas stänga om facket får fäste.

Facket är ett företag – ”Facket är ett företag, precis som Starbucks. Men de tjänar pengar på att samla in medlemsavgifter i stället för att göra fantastiskt kaffe”, skriver Starbucks på en kampanjhemsida. I själva verket är amerikanska fack ideella organisationer. 

Obligatoriska avgifter – När ett fack bildas på en amerikansk arbetsplats tvingas som regel alla anställda, även de som röstat nej till facket, att betala fackavgift. Detta är ett av konsulternas favoritargument. ”Varför inte spara pengarna och köpa böckerna, presenterna och sakerna som du vill ha?”, skriver Amazon på en av sina antifackliga kampanjsajter. 

Facket splittrar – Konsulterna tar ofta fram kampanjmaterial, gärna med bilder på glada anställda, där företaget kallas en ”familj” eller ett ”lag”. Facket beskrivs som en utomstående ”tredje part” som vill splittra familjen. 

Förmåner kan försvinna – Att dra in förmåner eller sänka lönerna som straff för facklig organisering är olagligt. Men konsulterna hävdar ofta att det inte finns några garantier och att villkoren ska försämras. ”Du kan få mer, samma som i dag eller mindre. Ingen kan förutse utfallet av en facklig förhandling”, skriver Amazon i ett flygblad.  

Jobbar i juridisk gråzon

Konsulterna håller ofta obligatoriska möten på arbetstid, där de anställda måste lyssna på antifackliga argument. Konsulterna tränar också upp företagets chefer i hur de ska hålla dessa möten. Antifack-firmornas specialitet är att hjälpa arbetsgivarna att hålla sig inom den juridiska gråzonen, berättar Rebecca Kolins Givan. 

– Till exempel är det okej att säga till de anställda att man ”inte vet vad som kommer att hända och att arbetsplatsen kanske kommer tvingas läggas ned om ett fack bildas”. Men de får inte säga rätt ut att ”arbetsplatsen kommer att läggas ned”, säger hon. 

– Men för den anställde är det ingen större skillnad på de båda budskapen. 

Om de antifackliga kampanjerna kliver över gränsen är det heller ingen större fara. 

– Straffen är så låga och arbetsmarknadslagarna är så urholkade att arbetsgivarna ofta tycker det är värt risken, säger Rebecca Kolins Givan. 

Starbucks postade flygblad med falska twitterinlägg som påstods komma från facket Starbucks Workers United.

Starbucks tog in tunga artilleriet

I december förra året röstade baristorna på ett av kaffejätten Starbucks caféer i Buffalo, New York, för att bilda en fackförening. En våg av liknande försök spred sig till hundratals av kaffekedjans butiker runtom i landet.

Starbucks har svarat genom att ta in det tunga artilleriet: Littler Mendelson, en av USA:s ledande antifackliga juristfirmor. 

– De har tränat 9 000 butikschefer och hundratals distriktschefer i hur de ska bekämpa facket, säger Richard Bensinger, en veteran från USA:s LO, AFL-CIO, som fungerar som rådgivare till facket Starbucks Workers United. 

– Det har varit den mest intensiva och fanatiska antifackliga kampanjen i USA:s historia. 

Starbucks har hotat anställda med att de kommer förlora sjukvårdsförmåner, avskedat anställda som försökt organisera fack och hållit mängder av antifackliga möten med anställda, säger Richard Bensinger. 

Antifackliga firmor i USA

Ogletree Deakins
Har kontor i 50 amerikanska städer och i fem andra länder. Skriver på sin hemsida att företaget, som grundades 1977, är en ”pionjär när det gäller att utarbeta strategier som skapar positiva relationer med de anställda” för att ”minimera risken för facklig organisering”. Har hjälpt bland andra universitetet Duke, IKEA och medborgarrättsorganisationen ACLU i Kansas med antifackligt arbete. Republikanska partiet har köpt stora mängder andra juridiska tjänster av företaget genom åren. 
Ogletree DeakinsHuvudkontor  i South Carolina. Har kontor i 50 amerikanska städer och i fem andra länder. Skriver på sin hemsida att företaget, som grundades 1977, är en ”pionjär när det gäller att utarbeta strategier som skapar positiva relationer med de anställda” för att ”minimera risken för facklig organisering”. Har hjälpt bland andra universitetet Duke, IKEA och medborgarrättsorganisationen ACLU i Kansas med antifackligt arbete. Republikanska partiet har köpt stora mängder andra juridiska tjänster av företaget genom åren. 

IRI Consultants
Antifackliga konsulter som anlitats flitigt av amerikanska sjukvårdsföretag. Google blev kund 2019 efter en våg av försök till organisering bland sökmotorjättens anställda. Dokument som läcktes till tidningen Vice visar att IRI:s konsulter kartlagt anställda på ett vårdföretag utifrån personlighet, temperament, hälsosituation och arbetsprestationer med mera. Varje anställd fick sedan en rankning utifrån hur sannolikt det sågs att hen skulle rösta ja till fackanslutning.  

Littler Mendelson
Med över 1 000 anställda advokater är Littler Mendelson USA:s största juristfirma med fokus på antifackliga aktiviteter.  På sin hemsida skriver företaget att det kan hjälpa till att ”upptäcka tidiga tecken på fackliga aktiviteter och minimera risken för organisering”. Littler Mendelson var rådgivare åt McDonalds när hamburgerkedjan försökte stoppa ”Fight for 15”, en rörelse för att höja snabbmatsarbetares löner. I ett dokument gav firman rådet att arbetsgivare som stöter på fackliga organisatörer ska ”eskortera bort dem från området, och ringa polisen för att tvinga bort dem om nödvändigt”. Har även arbetat för biltillverkaren Nissan och kaffekedjan Starbucks. 

Skräddarsydda antifackliga budskap

Littler Mendelson skryter på sin hemsida om att företaget har en stor mångfald bland sina jurister när det gäller ”ålder, ras, etnicitet och kön” för att spegla de anställda. Starbucks har gjort sig känt för att uttrycka stöd för hbtq-rättigheter, aborträtt och Black Lives Matter. Många av de anställda är unga med progressiva värderingar och de antifackliga budskapen har anpassats efter det. 

– Budskapet som sprids på sådana arbetsplatser är ofta att ”det inte är något fel på fackföreningar, men de passar inte just här eftersom vi har en så jämlik företagskultur”, säger John Logan, professor i arbetsmarknadsstudier vid San Francisco State University. 

”Låt inte utomstående splittra vårt vinnande lag!” Inför en fackomröstning skickade Amazon upp till fem sms till de anställda per dag.

Anlitats av Ikea för att stoppa facket

En handfull juristfirmor dominerar branschen.

I toppskiktet finns förutom Littler Mendelson även Ogletree Deakins, som anlitats av Ikea för att stoppa försök till facklig organisering i Massachusetts och av Kansassektionen av USA:s största medborgarrättsorganisation ACLU.

Företaget IRI Consultants hör också till de ledande, med bland andra Google på kundlistan, och har erbjudit en ”pengarna tillbaka-garanti” om det inte lyckas stoppa facket på en arbetsplats. Utöver jättarna finns också många fristående konsulter.

– Vissa av konsulterna är säkert ideologiskt drivna, men för de flesta handlar det nog om pengarna, säger John Logan. 

”Håller sig helst i skymundan”

Att fråga de antifackliga konsulterna och juristfirmorna hur de ser på sitt arbete är inte lätt. Arbetet Global har kontaktat elva av företagen, däribland Littler Mendelson, utan att få svar på några intervjuförfrågningar. 

Att amerikanska företag är måttligt intresserade av att lägga dyrbar tid på att prata med svenska medier är visserligen vanligt. Men det är mycket ont om vittnesmål från de här företagen även i amerikansk press. 

– De håller sig helst i skymundan och har inget att tjäna på publicitet, säger John Logan. 

Det handlar också om kundernas önskemål, tillägger han. 

– Uppdragsgivare som Starbucks vill att det ska framstå utåt som att de anställda själva helt fritt valt att rösta nej till facklig organisering. Att de lägger miljontals dollar på att använda juristfirmor och konsultfirmor för att tvinga de anställda till lydnad är inte en berättelse de vill lyfta fram. 

När anställda i Alabama försökte bilda en fackförening satte Amazon upp antifackliga budskap på personaltoaletterna.

Facket vann mot Amazon

Trots dessa firmors framgångar finns det exempel på att de kan besegras.

Gräsrotsrörelsen Amazon Labor Union, ALU, lyckades vinna en omröstning om att bilda det första facket i e-handelsjättens historia på ett lager på Staten Island i New York, trots en massiv motkampanj. Amazon spenderade motsvarande 43 miljoner kronor på antifackliga konsulter under förra året. 

– Amazon Labor Union på Staten Island hade fördelen att organisatörerna själva arbetade där, och de kunde argumentera mot konsulterna, säger John Logan. 

– De spred flygblad med bilder på konsulterna och information om hur mycket de tjänar. 

Antifacklig taktik fortfarande effektiv

På drygt 200 av Starbucks kaféer har de anställda röstat för att bilda fack, trots motkampanjerna orkestrerade av Littler Mendelson. 

– Vi har fokuserat på att visa upp deras antifackliga metoder i sociala medier och att driva rättsprocesser mot dem, säger Richard Bensinger. 

Vågen av fackligt engagemang på arbetsplatser som Apple, Starbucks och Google har i vissa amerikanska medier betraktats som ett tecken på att ”övertalarnas” metoder inte fungerar längre. 

Men John Logan tror att det är en förhastad slutsats: 

– De fallen är undantag. Lagstiftningen är fortfarande helt på arbetsgivarnas sida. Annars hade Starbucks Workers United vunnit 2 000 omröstningar, inte 200, säger han.

– Visst verkar vissa unga anställda mindre rädda än tidigare generationer, men antifacklig taktik är fortfarande effektiv. 

Så bildas ett fack i USA

Fackföreningarna i USA är lokala och knutna till arbetsplatserna. De lokala föreningarna organiserar sig som regel i branschförbund.

Om minst 30 procent av de anställda skriver under en namninsamling anordnar arbetsmarknadsstyrelsen National labor relations board (NLRB) en omröstning. Röstar en majoritet ja så erkänns facket som arbetstagarrepresentant av NLRB och företaget åläggs då förhandlingsplikt.

En arbetsgivare kan också frivilligt välja att erkänna en fackförening.

Anställda har möjligheten att bilda så kallade minoritetsfack, men då saknar arbetsgivaren skyldighet att förhandla.

Källor: NLRBAFL-CIO.