Teknikföretagen överraskade i dag med att föreslå löneökningar med 2 procent i ett ettårigt avtal, plus en summa på 3 000 kronor som betalas ut till alla anställda vid ett tillfälle.

Redan innan förhandlingarna börjat erbjuder alltså Teknikföretagen mer än i sitt slutbud i förra avtalsrörelsen.

Tomas Undin, förhandlingschef vid Teknikföretagen, förklarar det som ett sätt att möta ”den allmänna diskussionen” och kraven på kompensation för inflationen.

Förslaget om engångsbelopp är inspirerat av Tyskland, där engångsbelopp är vanliga – senast i det nya, tvååriga avtalet för verkstadsindustrin, som innehåller två engångsbelopp.

Studerat tyskt exempel

Ju mer Teknikföretagens förhandlingschef har studerat det tyska exemplet, desto mer intresserad har han blivit av prova samma sak i Sverige.

– Tyskarna tar sig igenom en svår ekonomisk situation utan att höja lönenivån permanent. På så sätt kommer de igenom det här svåra läget med stärkt konkurrenskraft.

Engångsbelopp fanns med i Kommunals avtal under pandemin, men är annars en främmande fågel i svenska avtalsrörelser.

Facken har invändningar

Både LO-förbunden och tjänstemännens fack har principiella invändningar.

– Fasta löneökningar är bättre alla dagar i veckan. Ett engångsbelopp är inget du kan hänvisa till när du ska ta bostadslån, säger Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand.

Om Teknikföretagens bud skulle bli verklighet är det något oklart hur det så kallade märket skulle se ut – alltså normen för hur snabbt lönerna ska öka på den svenska arbetsmarknaden.

Enligt Tomas Undin motsvarar engångsbeloppet på 3 000 kronor ungefär en tiondels procent utslaget på en ettårsperiod, alltså löneökningar på totalt 2,1 procent. Men i branscher med höga löner skulle den procentuella löneökningen bli något mindre.

Mött motstånd för ökningar i procent

LO-förbunden har mött hårt motstånd när de krävt löneökningar i procent för de flesta – men ett bestämt antal kronor för dem som har låga löner, och som därmed får större lönelyft procentuellt sett.

Märket, alltså normen för hur snabbt lönerna i Sverige får öka, kan bara vara en bestämd procentsats, hävdade Teknikföretagen när LO-förbunden drev det här kravet 2017 och 2020.

– Nu lägger de själva ett förslag som gör att kostnaderna relativt sett ökar mer på en del avtalsområden än på andra. 3 000 kronor är ju mer i procent för den som tjänar 25 000 än för den som tjänar 50 000, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

– Det är helt okej för oss. Men då måste de acceptera att våra krav ger högre lönelyft för dem med låga löner.

Irene Wennemo: Komplicerat

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo säger att det inte är helt okomplicerat att översätta en kombination av procent och engångsbelopp till ett tydligt märke.

Hon ser också en annan svårighet:

– Engångsbelopp kan fungera bra för stora arbetsgivare i industrin. Men de kräver att det finns en ekonomisk buffert i företaget, och det är inte lika självklart i andra branscher med många små företag.