Hög inflation och oroliga tider är bakgrunden till den prognos för arbetsmarknaden 2023 och 2024 som Arbetsförmedlingen publicerar i dag, onsdag.

Konjunkturen ser ut att falla ganska brant, och efterfrågan minskar särskilt kraftigt inom handeln, hotell- och restaurangbranschen och kulturområdet, bedömer Arbetsförmedlingen. Alltså i personalintensiva branscher.

Följden blir att antalet inskrivna arbetslösa ökar under 2023 och första halvan av 2024.

Uppskrivning av prognoser

Under de här åren väntas antalet arbetslösa bli 357 000 respektive 363 000, vilket motsvarar 6,9 procent.

Det är mer än Arbetsförmedlingen har trott i tidigare prognoser, men trots allt en måttlig ökning jämfört med 6,6 procent i oktober i år.

Och en bra bit från pandemiåret 2020, då arbetslösheten var 8,5 procent.

Dramatiken ligger snarare i att de som redan står längst från arbetsmarknaden – personer utan gymnasieutbildning, födda utanför Europa och funktionshindrade – får det ännu svårare.

Företag skriker efter arbetskraft

– Samtidigt som konjunkturen går ner uppger fyra av tio privata arbetsgivare att de har svårt att hitta rätt arbetskraft, en rekordhög siffra. Hälften av dessa arbetsgivare har misslyckats med en rekrytering det senaste halvåret, säger Anders Ljungberg, analyschef vid Arbetsförmedlingen.

Det här gör att många företag försöker behålla sina anställda – och att färre arbetssökande får chansen.

Samtidigt som företagen skriker efter arbetskraft har över 150 000 personer gått arbetslösa mer än tolv månader. Och de långtidsarbetslösa kommer att bli fler, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar.

– Nu hamnar de ännu längre från arbetsmarknaden. Utbildning är de viktigaste för att stärka dem. Den här gruppen är prioriterad i Arbetsförmedlingens uppdrag, men det är viktigt att också kommunerna kan erbjuda dem utbildning.