Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

De har kommit till makten genom statskupper eller inbördeskrig och klamrar sig fast genom att fuska vid valurnan eller fängsla oppositionella.  

Och globalt sett har de medvind. Demokratin minskar i världen och diktaturerna breder ut sig. 2010 levde 48 procent av alla människor i ett land med enväldigt styrelseskick, en så kallad autokrati. År 2020 var motsvarande siffra 68 procent av världens befolkning.

Diktatorer gillar inte att dela med sig av makten och de avgår sällan frivilligt, om de inte lämnar över till en arvinge förstås. Många regerar i årtionden. 

Här är listan över de fem diktatorer som härskat allra längst. För flera av dem är nog hög ålder det största hotet mot fortsatt styre.

Men åtminstone en på topplistan, Irans ayatolla Khamenei, svettas nog lite av demokratiprotesterna som nu rasar i landet. 

1. Teodoro Obiang – 43 år Ekvatorialguinea
Sedan självständigheten från Spanien 1968 har Ekvatorialguinea bara haft två ledare. Den nuvarande diktatorn Teodoro Obiang kom till makten 1979 när han avsatte – och lät avrätta – sin farbror Francisco Macías Nguema i en militärkupp. Oljerika Ekvatorialguinea är en av världens hårdaste diktaturer och styrs enväldigt av den i dag 80-årige Obiang. Presidenten och hans släkt lever i överflöd medan folket hålls i fattigdom. Samtidigt menar de flesta att läget är mindre illa nu än under föregångaren. Macías var känd som ”Afrikas Pol Pot” och lät under sitt paranoida maktinnehav döda någonstans mellan 12 och 25 procent av befolkningen.   
2. Paul Biya – 40 år Kamerun
När Paul Biya blev president 1982 eliminerade han snabbt alla rivaler. Sedan dess har han styrt med järnhand. Kamerun är rikt på naturresurser men var tredje invånare lever i fattigdom. Miljardären Biya sitter dock säkert, med starkt stöd från den tidigare kolonialmakten Frankrike. 1992 pressade Paris en motvillig Biya att tillåta ett flerpartisystem i landet. Men presidenten har ”vunnit” alla val stort. Paul Biyas nuvarande mandatperiod löper ut 2025. Då kommer han att vara 92 år gammal. 
3. Hun Sen – 37 år Kambodja
Hun Sen var befälhavare under röda khmerernas blodiga regim innan han bytte sida. År 1985 blev han, 33 år gammal, utsedd till premiärminister i den lydstat Vietnam installerat. Den posten har han klamrat sig fast vid. När demokrati infördes 1993 såg maktinnehavet ut att vara över, men Hun Sen vägrade acceptera valresultatet, tvingade fram ett delat styre och kuppade några år senare bort konkurrensen. Hun Sen har med åren blivit allt mer auktoritär. Med stöd av Kina fängslar han fackledare och journalister. I parlamentsvalet 2018 tog hans parti CPP hem samtliga mandat. Framgångsreceptet: Hun Sen hade upplöst oppositionen
4. Yoweri Museveni – 36 år Uganda
Den militära befälhavaren Yoweri Museveni tog presidentämbetet med våld 1986 och har sett till att behålla det. 2005 ändrade han konstitutionen för att kunna väljas om obegränsat antal gånger. Inget val sedan han tillträdde har bedömts vara fritt och rättvist. Anklagelserna om valfusk återkom i fjol, då gripna oppositionella också vittnade om tortyr. Museveni har blivit mer auktoritär med åren. Samtidigt minns den äldre generationen Idi Amins brutala diktatur och menar att Museveni åtminstone stabiliserat ekonomin.
5. Ali Khamenei – 33 år Iran
Efter den islamiska revolutionen blev Ali Khamenei president. Några år senare, 1989, upphöjdes han till ayatolla – den religiösa diktaturen Irans högsta position. I Iran fängslas och torteras fackledare och oppositionella. Flera protestvågor har skakat landet under de senaste åren, drivna av både politiskt och ekonomiskt missnöje. Men frågan är om ayatolla Khamenei någonsin varit så orolig som nu, när en feministiskt präglad proteströrelse kräver regimskifte i kölvattnet av Mahsa Aminis död.

Diktatortoppen – så räknade vi

De flesta diktaturer kallar sig inte diktaturer. Fyra av fem länder på denna lista är så kallade ”valautokratier” – alltså länder som på pappret har demokratiska val, men där valen är riggade och politiska rättigheter kringskurna. 

För att avgöra om ett land är en diktatur eller inte har vi använt det demokratiindex som tankesmedjan Freedom House producerar. Samtliga länder på listan har kategoriseringen ”icke fritt”.

Enbart sammanhållna maktinnehav har räknats. Exempelvis har Denis Sassou Nguesso styrt Kongo-Brazzaville i sammanlagt 38 år, men kommer inte med på listan eftersom han förlorade makten 1992–1997.