Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

När The Economist publicerade sitt första demokratiindex, för 2006, låg Sverige på första plats med 9,88 poäng av tio möjliga. När den senaste uppdateringen publicerades tidigare i år hade vi dalat till en tredjeplacering och 9,26 poäng. 

Joan Hoey, analytiker och redaktör för Economists demokratiindex, berättar att minskningen har flera förklaringar.

En del handlar om inskränkningar i rörelsefriheten, ett globalt fenomen som många länder tappade poäng på under pandemin. Andra handlar om det svenska samhällets utveckling.

– Sveriges försämrade poäng i kategorin ”politiskt deltagande” står för mycket av nedgången i dess totalpoäng de senaste åren. Medlemsskap i politiska partier och andra ideella organisationen har dalat i flera år, säger hon.  

54 % av världens befolkning bor i auktoritära stater, enligt V-Dem.

– Ökad främlingsfientlighet har också bidragit till försämringen av Sveriges totalpoäng sedan 2008. Trots en stark återhämtning från den globala finanskrisen så har främlingsfientligheten ökat sedan 2014. Högerpartier har historiskt haft svårt att få fäste i landet men under det senaste året har Sverigedemokraterna gått fram kraftigt i valen.  

Men betyder det att en röst lagd på Sverigedemokraterna, i ett val som Economist slagit fast är fritt och rättvist, kan ge demokratiska minuspoäng? Och har vi inte en demokratisk rättighet att slippa engagera oss i föreningar om vi inte vill? 

I själva verket illustrerar Sveriges sjunkande poäng svårigheten med att mäta demokrati. Eller åtminstone svårigheten att mäta objektivt. 

Till vardags lägger många av oss in massor av olika värderingar i begreppet demokrati. Ofta är det saker som går bortom bara allmänna val, exempelvis jämlikhet, jämställdhet och tolerans.  

Samma sak är det med de olika demokratiindex som finns. Ofta mäter de idealsamhället hos dem som har konstruerat frågorna. 

Problemet är svårt att komma runt eftersom det inte finns en demokratidefinition som alla håller med om.

Däremot finns det större upplutning kring vad som ska betraktas som minimikrav. Vissa index försöker öka graden av objektivitet genom att bara mäta denna demokratins hårda kärna: folkstyre, grundläggande fri- och rättigheter, likhet inför lagen.

Men även här kommer forskarnas val, baserat på deras personliga åsikter, att ge resultat i utfallet. 

I exempelvis The Economists index ger obligatoriskt valdeltagande poängavdrag, eftersom det anses inskränka individens frihet. Men många menar att valplikt ökar marginaliserade gruppers röst i politiken, och i den finländska statsvetarprofessorn Tatu Vanhanens index belönas högt valdeltagande oavsett om det är frivilligt inte. 

Vilket ska väga tyngst när vi mäter demokrati, friheten att välja soffan eller fler lagda valsedlar? 

– Alla idéer om vad som är en god demokrati är handlar om grundläggande värderingar, precis som mänskliga rättigheter. Det är inget man ska backa ifrån. Om du säger att demokrati är önskvärt så gör du ett ställningstagande, säger Staffan I Lindberg.

Han är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och en av initiativtagarna till forskningsprojektet V-Dem. Med närmare 500 indikatorer och över 3 000 anknutna forskare är projektet med god marginal världens mest omfattande demokratimätning. 

– Vi har tagit utgångspunkt i 200 år av akademisk litteratur om vad demokrati är eller bör vara. Utifrån det har vi identifierat ett antal huvudfåror om vad demokrati är och erbjuder mått för dem.

Om du säger att demokrati är önskvärt så gör du ett ställningstagande.

Staffan I Lindberg

Oavsett personlig demokratisyn skulle nog de allra flesta hålla med om att det finns ett glapp mellan Sverige och Syrien. Men däremellan finns en gråzon. 

Vilket land är mest demokratiskt av Indien och Indonesien? Av Malaysia och Madagaskar? Och varför är det ens viktigt att veta?  

– Om man tittar på världen så finns det ju länder som försöker se ut som demokratier fast de inte alls är det. Som Turkiet eller Ungern till exempel, säger Staffan I Lindberg.

– Här finns ett behov av att kunna särskilja vilka som är riktiga demokratier, för att inte riskera att legitimera de som bara hävdar att de är demokratier utan att leva upp till minimikraven.

V-Dems demokratiindex används av bland andra svenska utrikesdepartementet, EU-kommissionen och Världsbanken. Den amerikanska biståndsmyndigheten USAID använder datan för att avgöra vilka länder som kvalificerar sig för stöd. 

Dessutom blir mätningarna ett slags råmaterial som kan användas för att besvara andra forskningsfrågor. Alltså det som i förlängningen lär oss mer om hur världen fungerar.       

– En fråga som har analyserats mycket är relationen mellan demokrati och fattigdomsbekämpning. För att kunna säga något om det måste man ha goda mått på vad demokrati är, säger Staffan I Lindberg.

– Vi har precis publicerat nya resultat som visar att demokratisering leder till minskad spädbarnsdödlighet och andra studier visar att autokratisering leder till försämringar i livslängd.

Kända demokratiindex

Det finns många demokratiindex i världen. Vissa har skapats av enskilda universitet för att kunna besvara specifika forskningsfrågor, andra sponsras av stater som vill ha underlag för utrikespolitiska beslut, ytterligare några sammanställs av tankesmedjor som vill påverka den globala debatten. Alla index innehåller basdemokratiska bedömningskriterier, som allmänna val och lika rösträtt, men vissa tar ett betydligt bredare grepp än så. Här är några av de mest kända:

ECONOMIST DEMOCRACY INDEX

Organisation: Företag.

Bedömningsgrunder: 60 indikatorer inom fem kategorier, som politiskt deltagande, politisk kultur och samhällsstyrning. 

Underlag: Expertbedömningar och opinionsundersökningar. 

Finansiering: Kundfinansierat.

Sverige: Räknas som det tredje mest demokratiska landet i världen, efter Norge och Island, med 9,26 poäng av tio möjliga år 2020. 

FREEDOM HOUSE

Organisation: Tankesmedja.

Bedömningsgrunder: 25 indikatorer inom sju kategorier, som yttrande- och religionsfrihet, individuell frihet och rättsstat.

Underlag: Expertbedömningar.

Finansiering: Bland annat USA:s biståndsmyndighet USAID. 

SverigeKategoriseras som fritt och är tillsammans med Finland och Norge ett av tre länder som 2020 fick 100 poäng av 100 möjliga. 

POLITY

Typ av organisation: Ideell organisation. 

Bedömningsgrunder: En relativt snäv demokratidefinition baserad på de tre kategorierna valsystem, politiskt deltagande och institutionella begränsningar av maktutövande. 

Underlag: Expertbedömningar.

Finansiering: Det mångåriga stödet från den amerikanska underrättelsetjänsten CIA upphörde i februari 2020, samma år som USA nedgraderades från demokrati till halvdemokrati. 

Sverige: Klassades i den senaste versionen av indexet, från 2018, som en fullständig demokrati med tio poäng av tio möjliga.

V-DEM – Varieties of Democracy Institute

Typ av organisation: Forskningsinstitut, Göteborgs universitet.

Bedömningsgrunder: 473 indikatorer som mäter bland annat rättigheter, deltagande och jämlikhet.

Underlag: Kvantitativa data och expertbedömningar.

Finansiering: Riksbankens jubileumsfond, Wallenbergstiftensen, Vetenskapsrådet, EU-kommissionen, Utrikesdepartementet, Världsbanken med flera. 

Sverige: Kom 2020 på plats tre av världens länder, efter Danmark och Estland, med 0,84 av maximala 1 poäng. 

Uppgifter om samtliga av världens länder som sträcker sig tillbaka till år 1900, och för ett åttiotal länder till 1789, gör att det går att se tendenser över tid. Men siffrorna kan lika gärna användas för att besvara dagsaktuella frågor. 

– I samband med covid-19 har det diskuterats om diktaturer är bättre på att hantera pandemier. Då visar resultat som använder vår data att det är de inte, säger Staffan I Lindberg.

Vissa demokratiindex bygger helt på expertbedömningar. Andra index, som V-Dem, väger samman statistik eller opinionsundersökningar med forskares bedömningar.

Men vore det inte säkrare att bara gå på siffror, för att få bort den mänskliga faktorn? Ett effektivt sätt att mäta graden av pressfrihet borde väl exempelvis vara att räkna antalet fängslade journalister i ett land? 

Nja, fullt så enkelt är det inte, säger Staffan I Lindberg.

– I Sverige kan journalister skriva kritiskt om regeringen utan att bli kastade i fängelse. Om staten skulle börja fängsla journalister skulle det vara en begränsning av pressfriheten.

– Men i Nordkorea är det inte ens någon som ens försöker skriva kritiskt för som journalist vet man att då får man huvudet avhugget. I en sådan kontext kanske det skulle vara en förbättring om du såg att journalister hamnade i fängelse. Det kanske skulle tyda på ett ökat utrymme att uttrycka kritik.       

Demokratipoäng

En del index besvarar frågan om ett land är demokratiskt eller inte med ja eller nej. En vanlig jämförelse är att graviditeter kan vara olika långt gångna, men antingen är du gravid eller inte. Ingen kan vara halvgravid.

Om du i stället anser att ett land kan vara mer eller mindre demokratiskt blir det logiskt att mäta nyanserna genom en graderad skala. 

Flera av de index som använder poängskalor har tröskelvärden för att klumpa ihop länder i olika grupper.

Exempelvis kategoriserar Freedom House länder som fria, delvis fria eller icke fria. The Economist använder kategorierna fullvärdiga demokratier, bristfälliga demokratier, hybridregimer samt auktoritära regimer. 

Freedom House mäter 25 indikatorer medan V-Dem mäter 473. Ju fler indikatorer som mäts desto mindre sannolikt är det att ett land får full poäng. 

Men oavsett vilket av av de bredare indexen du tittar på brukar ungefär samma länder placera sig i toppen och botten av demokratilistan, även om enskilda placeringar kan skilja sig åt. 

I de index som mäter utifrån ett bredare perspektiv varierar det om fackliga rättigheter ses som demokratiindikatorer. Tankesmedjan Freedom House – vars index brukar ses som det smalaste av de bredare – tar upp frågan och ger Sverige fyra poäng av fyra möjliga.

”Rätten att strejka och organisera sig fackligt är garanterad. De fackliga organisationerna, som representerar runt 70 procent av arbetskraften, är starka och välorganiserade”, lyder motiveringen. 

Även The Economist mäter fackliga rättigheter på en tregradig skala, där Sverige får maximala en poäng. 

– Friheten att organisera sig, inklusive att bilda fackföreningar och att strejka, är avgörande för en demokrati, säger analytikern Joan Hoey.

– Politisk jämlikhet är demokratins hörnsten, att alla medborgare får samma rättigheter oavsett sin ställning. Men våra demokratier präglas av social och ekonomisk ojämlikhet, så rätten att bilda eller gå med i en fackförening är ett viktigt skydd för arbetarna och ett sätt för dem att försvara sina intressen och motverka några av de ojämlikheterna.

V-Dem har valt en annan väg. 

– I många länder och tidsepoker har fackliga organisationer varit, och är, viktiga för att trycka på för mer demokrati, säger Staffan I Lindberg.

– Men historiskt varierar det huruvida det har varit just fackliga, eller religiösa eller sociala organisationer som står för detta. Om man då riktar in sig på just facken riskerar man att göra orättvisa på mätningarna. Vi inkluderar fackliga organisationer i måtten för civilsamhället i stället.

Hur är det med anställningstrygghet? Är det bra för demokratin om du kan säga emot chefen utan att få sparken?  

– Jag kan ju hålla med om att det är en viktig aspekt. Men vi mäter 473 indikatorer i alla världens länder över långa tidsperioder, vi har fått begränsa oss lite. Men vi är akut medvetna om att det finns en rad aspekter vi kunde ha mätt utöver detta och fackliga rättigheter finns i den lådan.

Dystert för demokratin

Det ser dystert ut för den globala demokratin.

För första gången sedan 2001 lever majoriteten av världens befolkning, 54 procent, i auktoritära stater. Ytterligare 35 procent bor i länder där demokratin minskar. Dessutom räknas för första gången ett EU-land, Ungern, som ickedemokratiskt.

Tunga länder med stort inflytande – som Brasilien, Indien, USA och Turkiet – rör sig alla i auktoritär riktning. Indien håller på att förlora sin status som demokrati under premiärminister Narendra Modis hindunationalistiska styre. 

I Latinamerika har graden av demokrati inte varit så låg sedan början av 1990-talet. I Öst- och Centraleuropa har demokratin aldrig mått sämre sedan Sovjetunionens sönderfall. 

Samtidigt ökar antalet prodemokratiska protester. Andelen länder där människor gick ut på gatorna med krav på mer demokrati ökade från 27 procent 2009 till 44 procent 2019. 

Källa: V-Dem.