De regimkritiska protesterna har spridit sig till närmare 100 städer över hela Iran. 

Nu riktar landets oljearbetare en skarp varning till regeringen: 

”Vi, oljearbetarna, varnar er att vi inte kommer att vara tysta om gripandena, dödandet och slöjtrakasserierna mot kvinnor inte upphör, om repressionen mot folket inte upphör. Med enad röst och till stöd för folket kommer vi också att protestera och lägga ned arbetet”, skriver de i ett uttalande

Greps av Irans moralpolis

Protestvågen inleddes med Mahsa Aminis död den 16 september. 22-åringen från provinsen Kurdistan var på besök i huvudstaden Teheran när hon greps av moralpolis som menade att hon inte bar sin huvudduk korrekt. 

Det är en typ av gripande som enligt vittnesmål har ökat sedan den konservative presidenten Ebrahim Raisi i fjol efterträdde den reforminriktade föregångaren Hassan Rouhani. 

”Mahsa, och andra som Mahsa, är våra döttrar och familjemedlemmar. Hur länge ska vi tolerera våld mot kvinnor och moralpolisens brutalitet på gatorna med slöjan som ursäkt? Hur länge ska vi tolerera hunger och osäkerhet?” skriver oljearbetarna.

Protesterna efter Mahsa Aminis död har spridit sig över Iran. På bilden en demonstration i huvudstaden Teheran.

”Enskilt viktigaste industrin”

Oljearbetarna är inte vilken yrkesgrupp som helst i Iran och strejkhotet har en historisk tyngd. Enligt den fackliga mytologin anses strejker i oljesektorn ha varit avgörande för att 1979 tvinga bort den USA-stödde kungen Mohammad Reza Pahlavi.  

– Det bidrog i alla fall, det är den enskilt viktigaste industrin, säger Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram, till Arbetet Global. 

Hur skulle oljestrejk slå i dag?
– Man måste ihåg att Iran i dag är en mer modern ekonomi med stor tjänstesektor. Men symboliskt och även ekonomiskt skulle det ha betydelse, och som solidaritetshandling skulle det visa hur utbrett missnöjet är. Däremot är det inte säkert att en oljestrejk skulle ha samma lamslående effekt i dag som den kunde ha på 70-talet, säger Rouzbeh Parsi.

Protesterna i Iran

Den 13 september griper sedlighetspolisen Mahsa Amini i huvudstaden Teheran. 22-åriga Amini, från provinsen Kurdistan i nordvästra Iran, anklagas för att inte ha burit sin slöja korrekt. 

Enligt Aminis familj misshandlades hon svårt i transporten till polisstationen. Sedlighetspolisen hävdar i stället att Amini drabbades av en hjärtattack under resan, men även vårdpersonal vittnar om att hon utsatts för våld

Amini förs till sjukhus där hon den 16 september avlider efter flera dygn i koma. Protesterna som började strax efter dödsbeskedet – både i Teheran och i Kurdistan – har nu spridit sig till de flesta delarna av landet.

Slöja är sedan den islamiska revolutionen obligatoriskt för kvinnor som vistas i det offentliga. Efter Aminis död har bilder i sociala medier visat hur iranska kvinnor bränner sina slöjor i protest.

Iranska myndigheter har försökt slå ned protesterna med våld. Den Norgebaserade människorättsorganisationen Iran Human Rights uppskattar att minst ett hundratal demonstranter hittills dödats av polis och säkerhetsstyrkor.