”Jag hatar er allihopa. Vi äldre människor hatar er. Vi hatar er. Ni är fula och äckliga. Svarta jävla äckliga djävlar”.

Föraktet väller fram i videoklippet. En 15-årig pojke, som är på väg till skolan med sina tre yngre bröder, filmar. Kvinnan, sisådär 60 år, skriker på pojkarna. Hon säger att hon talar för ett ”vi” som hatar dem.

Det är SVT Skåne som berättar om den nu polisanmälda händelsen och möjligen har vi att göra med en stolle. Möjligen är det här en bagatell, ingenting vi ska bry oss särskilt mycket om. Men inte ens stollar opererar i ett vakuum.

Var fjärde barn trakasseras

Vart fjärde barn med utländsk bakgrund har utsatts för diskriminering eller trakasserier i skolan, enligt Rädda Barnen.
Den vanligaste grunden för mobbing i svensk skola är etnicitet, enligt Friends.
Barn som utsätts för rasism drabbas från väldigt tidig ålder och möter rasism överallt där de rör sig – på sociala medier, på gator och torg och i kollektivtrafiken, enligt Barnombudsmannen.

Går det att sätta in sådant här i ett större sammanhang? Jag tror det.

Just nu vittnar både lärare och föräldrar om oro och rädsla, om barn som funderar om de ska skickas ut ur landet nu när Sverigedemokraterna har fått häng på makten. Hur blir det med återvandringen? Hur ska SD få stopp på folkutbytet? Vad ska de göra med människor som praktiserar en religion de anser vara ”avskyvärd”?

Det är i ett sådant klimat Ulf Kristersson ska tillträda som statsminister.
Det är i ett sådant klimat barn ansätts på grund av varifrån de kommer, vilken hud- och hårfärg de har. Åsikterna är sannolikt inte nya, men efter valet har fördomen adlats och hittat sin väg in i våra vardagssamtal. Det som förr var mummel är nu prat.

Samband mellan valresultat och hat

Och varför ska man tala tyst om sitt förakt för sina medmänniskor när ens fördomar bekräftas på affischtavlor i våra gemensamma utrymmen, av människor som framträder i radio och tv? Av människor som ska leda riksdagens utskott och snart skriva statsbudgetar.

”När gränsen för vad som är normalt att uttrycka hela tiden flyttas fram kan det leda till att våldsbejakande extremister tycker sig ha stöd, inte bara för sin uppfattning, utan även för att begå brott”, sammanfattade Säkerhetspolisen i sin senaste årsbok.

En av få studier som faktiskt undersöker sambandet mellan radikal högerpolitik och rasistiskt våld argumenterar för att fenomenen inte kan separeras. När det går bra i vallokalen för ytterkantshögern går det dåligt för flyktingar och invandrare i vardagen, så att säga.

En annan studie har visat att hatbrott mot muslimer ökade kraftigt närhelst förre presidenten Donald Trump twittrade antimuslimska budskap. Även hatbrott mot judar ökade kraftigt under Trumps tid som president.

Sverige har svikit

Författaren Gellert Tamas har påpekat att attentaten mot svenska asylboenden ökade efter att SD år 2015 uppmanat sina väljare att ”gå man ur huse” och agera mot asylmottagandet.

Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, minskade antalet hatbrott under flera år med start i slutet av 1990-talet. Trenden bröts 2010. Därefter ökade hatbrotten fem år i rad.

Frågan om samband mellan valresultat och hatbrott, offentlig debatt och brottsliga handlingar, är därmed helt central.

Mamman till de angripa barnen i Skåne säger så här till SVT:
– I går sa 15-åringen: ”Mamma jag tog inte åt mig vad hon sa men jag var ledsen att mina bröder hörde detta. Att jag inte kunde skydda dem”.
Men det är inte 15-åringen som ska känna skuld.
Det är hela det svenska samhället som misslyckats med att skydda barn från rasism.