Föräldrar i Tensta kräver jobb åt sina unga: ”Samhället glömmer oss”

Kvällssolen sveper in över Spånga IP rakt från sidan. Shamso Sadiks dotter Nawal bryter strålarna när hon lyfter från konstgräset i jakt på en ballong som strävar mot himlen. Bland dem som kickar boll i bakgrunden finns hennes bröder.  

Det är sommarkväll. Ljumt och ljust. Avsparkade skor ligger strösslade över marken. Småsyskon leker medan de äldre spelar boll och mammorna umgås.  

Men mammornas närvaro har flera bottnar. Idyllen skuggas av en oro som de flesta fotbollsföräldrar slipper bära på. På fyra och ett halvt år har det varit ungefär 90 skjutningar här i Järva, där Shamso Sadiks hemort Tensta ligger. Arton unga män har mist livet.  

Hon törs inte släppa i väg sin fjortonåring på egen hand.  

– Jag följer med honom till fotbollsplanen, säger hon, och låter förstå att det nog inte är så tonårssonen helst vill ha det.  

Kom till Sverige som 18-åring

Shamso Sadik kom till Sverige för ett halvt liv sedan, som artonåring. Bakom sig har hon många år i vården, nu vill hon läsa vidare från undersköterska till sjuksköterska.  

De flesta i Tensta och andra utsatta områden arbetar förstås, precis som Shamso Sadik. Men arbetslösheten är mycket högre än i landet i stort.  

På Arbetets uppdrag har SCB tagit fram unika siffror för de 19 områden i Sverige, däribland Tensta, som polisen pekar ut som ”särskilt utsatta”.

Det är kvarter där kriminaliteten är närvarande på ett sätt som gör läget akut.  

När situationen debatteras lyfts ofta arbetslösheten som en del av problemet. I mars låg den på 22,6 procent i alla särskilt utsatta områden tillsammans. Det visar SCB:s bearbetning av Arbetsförmedlingens siffror. I landet i stort låg arbetslösheten samtidigt på 7 procent. Andelen är alltså drygt tre gånger högre i de här områdena.   

Det är en klyfta som samhället hittills inte rått på. Enligt siffrorna från SCB har glappet mellan samma platser och riket bara minskat med 0,9 procentenheter sedan mars 2012. 

– Det är klart att det är ett misslyckande, säger Annika Sundén, nationalekonom och tidigare analyschef på Arbetsförmedlingen.  

Det är ett väldigt stort bekymmer, framför allt för de arbetslösa, konstaterar hon. 

– Men det är också en förlust för samhället. De här personerna behövs på svensk arbetsmarknad för att Sverige ska utvecklas och växa. 

Tudelad arbetsmarknad

Hon är inte förvånad över siffrorna, utan säger att arbetsmarknaden har varit tudelad länge och att det förstärkts av pandemin. Utrikes födda, som är överrepresenterade i utsatta områden, är en stor grupp bland dem som har svårast att få jobb.

I alla områden som polisen klassar som utsatta uppges kriminaliteten ha en inverkan på lokalsamhället, i de ”särskilt utsatta” områdena är läget akut.

I den miljön tvingas Shamso Sadik och andra föräldrar navigera medan barnen växer upp.  

Hon jämför sin situation med familjer som tryggt kan låta sina tonåringar smaka på självständigheten. Känner frustration över att samhället inte lyckas erbjuda samma möjlighet där hon bor.  

– Samhället glömmer bort de här områdena på något sätt. 

”Politiker skuldbelägger föräldrar”

Shamso Sadik tycker att politikerna ofta lägger skulden på föräldrarna när unga i förorterna hamnar snett, som att de inte tagit ansvar. 

Hon är trött på den bilden. 

– Vi är jättestarka, vi har lämnat våra länder och vår kultur, säger hon, men menar att inga föräldrar kan lösa situationen på egen hand. 

Hon betonar att familjer vars barn dras in i kriminalitet eller skjuts ihjäl också är drabbade. 

– Människor sörjer, men i stället för att ge stöd kastar man ut fula ord. Det behövs fler poliser, mer jobb och mer föräldrautbildning. Det här är regeringens ansvar.  

Polisens avgränsningar av de 19 särskilt utsatta områdena följer inte stadsdelsgränser utan är nedbrutna på gatunivå. På polisens hemsida finns de inringade med rödpenna på svartvita kartbilder. På Järvafältet omsluter det röda Tensta och grannförorterna Rinkeby och Hjulsta  

När Shamso Sadik går till Spånga IP lämnar hon precis området. Strecket sveper förbi på ena sidan av fotbollsplanen. 

Utsatta områden i storstäder

De flesta av de särskilt utsatta områdena ligger i Göteborgs- Stockholms- eller Malmöområdet. Men de finns även i Borås, Linköping, Örebro, Södertälje och Uppsala.  

Enligt siffrorna som SCB tagit fram åt Arbetet sticker Rosengård i Malmö och Vivalla i Örebro ut med arbetslöshet på 38,3 respektive 36,1 procent. På tredje plats kommer Skäggetorp i Linköping, där ligger andelen på 27,7 procent.  

Lägst är arbetslösheten i Hässleholmen/Hulta i Borås, 16,5 procent. Det är fortfarande mer än det dubbla jämfört med riket. 

Den kartbild där Tensta ingår är den med flest människor. Drygt 16 000 personer inom den röda ringen är del av arbetskraften. Av dem saknade var fjärde jobb i mars. 

Flera Arbetet pratar med i Tensta beskriver hur kriminalitet finns alldeles intill dem som växer upp här, hur den riskerar att bli ett alternativ om man inte ser några möjligheter att få jobb.

Miste 19-årig son i skjutning

Libaan Warsame miste sin nittonårige son i en skjutning 2020. I juni debatterade han situationen med bland andra Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell på Järvaveckan, ett forum för politisk debatt som ordnas just på Spånga IP.  

Han lyfte fram ungas utanförskap:  

– De får inga jobb. Det skulle vara bra om det fanns alternativ för de här unga killarna, som tyvärr väljer den kriminella miljön. De känner att de inte har någon annan väg och rekryteras en efter en.  

Libaan Warsame är kritisk till hur företag kontrollerar brottsregistret när de ska anställa. Han säger att den som har begått mindre brott för flera år sedan riskerar att nekas jobb.   

– Jag träffar många ungdomar som söker otroligt många jobb, men säger att det är hopplöst. Om de vet att de kan få jobb väljer de bort kriminaliteten, säger han till Arbetet.  

Han tycker inte att arbetsgivare ska kräva registerutdrag om jobbet inte handlar om att ta hand om äldre eller barn, eller att hantera pengar. 

Demonstration mot dödligt våld

Sista september 2021 demonstrerade föräldrar från Järva utanför riksdagen, mot det dödliga våldet. ”Jobb och utbildning åt alla unga”, stod det i rött på ett plakat.   

Regeringen har ett 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten. Nu kom föräldrarna med en egen lista med lika många punkter.  

Nummer 8: Ökat antal platser för sommarjobb för unga vuxna. 

Nummer 9: Inrätta en instans som arbetar för att slussa in unga vuxna på arbetsmarknaden.  

Samtidigt är arbetslösheten bland 18-24-åringarna i de särskilt utsatta områdena lägre än arbetslösheten i befolkningen i stort där. Det sticker ut mot riket. Ungdomsarbetslösheten brukar vara högre än i alla åldersgrupper tillsammans.  

Det återspeglar att föräldragenerationen i de här områdena har det tufft på arbetsmarknaden. Det är ett utanförskap som riskerar att gå i arv. 

Kvinnor nattvandrar i Tensta

Samma kväll som Shamso Sadiks dotter jagar ballongen på Spånga IP samlas kvinnor från Somalia på medborgarkontoret på Tensta torg. De ingår i en grupp som har gjort sig kända för att nattvandra, vilket de ska göra även denna lördag.  

En drivande kraft bakom är Ayan Mohamed. Hon är på språng, upptagen med jobb, vid de tillfällen Arbetet har kontakt med henne.

Men en sak säger hon kortfattat gång på gång: Många mammor saknar arbete. De får ofta jobb med stöd i ett år, sedan är det över.  

En av kvinnorna som ska nattvandra berättar just hur hon haft ett års arbete på förskola, med stöd från samhället. Hon hjälpte till med det praktiska – skar frukt, diskade. Hörde barnen prata svenska. Men när anställningsstödet tog slut försvann jobbet.  

Tre år senare lever hon på socialbidrag. Söker jobb efter jobb, men stupar på frågor om betyg och körkort.

– Jag pratar inte bra svenska, men jag är jätteduktig. Jag är ansvarsfull. 

Längtar efter att få jobba

Hon vill inte ha sin bild eller sitt namn i tidningen, men berättar gärna. Om längtan efter att jobba, få hit barnen från Somalia.  

Svenskan är otymplig i munnen. Att förstå är lättare än att prata. För att öva och få dagarna att gå läser hon svenska böcker.

Just nu Vilhelm Mobergs Utvandrarna om hur fattiga smålänningar reste över havet till Amerika, för drömmen om ett bättre liv.  

– Jag gråter på varje sida.  

Även Ahmed Abdirahman är från Somalia, men kom till Sverige som tolvåring. Han har bland annat varit näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare.

Nu driver han Stiftelsen The Global Village som ordnar Järvaveckan och gör rapporter om levnadsförhållanden för invandrargrupper med utomeuropeisk bakgrund. 

Han säger att risken för arbetslöshet påverkas av en rad faktorer, bland annat utbildning.

– Möjligheterna är bättre om man kommer från länder där kvinnor har rätt till utbildning.  

”Samhället måste möta människor”

Han betonar hur viktigt det är att samhället lyckas möta människor där de är. Dels rent mänskligt. Det kan krävas stöd för att börja planera framåt trots krigserfarenheter.

Dels med rätt sorts information om sådant som möjligheter till studier, som han ser som en viktig nyckel. 

– Jag har bott i Rinkeby-Tensta i många år men har inte sett en enda yrkeshögskola komma och försöka rekrytera och berätta. Alla förväntar sig att man ska kunna det här, men de kontakterna finns inte. Det behövs en aktiv, uppsökande högskola.  

Han säger att det inte finns enkla lösningar. 

– Det är ett hårt arbete, men om vi inte gör det riskerar vi nästa generation.

Utanförskap kan leda till utnyttjande

Samtidigt markerar han skarpt mot paralleller mellan arbetslöshet och kriminalitet. Han säger att utanförskap säkert kan bidra till att man utnyttjas om man ser brott som enda möjligheten att tjäna pengar, men han är noga med att ansvaret ändå ligger på individen. 

– Att skjuta en annan person kan aldrig motiveras med fattigdom.  

Enligt Manne Gerell, docent i kriminologi, hänger kriminalitet och arbetslöshet i viss mån ihop. 

– Folk som inte har jobb löper större risk att dras in i kriminalitet. Samtidigt finns det många andra variabler.  

I botten finns mönster som upprätthåller gapet mellan de här områdena och landet i stort. Ett är boendesegregationen. Både Ahmed Abdirahman och Manne Gerell pratar om att de som det går bättre för ofta flyttar från utsatta områden. 

– De som blir kvar blir då, i genomsnitt, mer fattiga och arbetslösa, konstaterar Manne Gerell. 

Och så finns diskrimineringen där. En efter en nämner att det finns en misstänksamhet mot personer från de här områdena.  

”Arbetsgivare vill inte anställa oss”

Mariama Said är på fotbollsplanen tillsammans med Shamso Sadik. Hon är uppvuxen i Tensta och upplever att det har blivit bättre, att fler har jobb.

Men att det är lättare för tjejerna. Hon tror att de är mer aktiva, men också att fördomarna slår hårdare mot killarna.  

– Arbetsgivarna vill inte anställa dem som kommer härifrån. 

Hon har flyttat från Tensta, men Shamso Sadik väljer att stanna. Hon har sett andra i sin familj flytta och få nya grannar som bett dem ”åka hem”.

Hon följer hellre sonen i hasorna i Tensta än utsätter sina barn för sådana möten. 

– Jag är rädd att de ska hamna utanför om vi flyttar.

Hela listan: Arbetslösheten i särskilt utsatta områden

Arbetslöshet i mars 2022 i polisens särskilt utsatta områden. I alla områdena tillsammans var arbetslösheten 22,6 procent, att jämföra med 7 procent i hela Sverige.