Flera kommuner och regioner lanserar i dagarna interna visselblåsarfunktioner. Den nya visselblåsarlagen som kom i december 2021 säger att arbetsgivare ska ha särskilda kanaler där personer som jobbar i verksamheten anonymt kan larma om missförhållanden, både skriftligt och muntligt.

För offentliga arbetsgivare med minst 50 anställda ska visselblåsarfunktionen finnas på plats 17 juli. Det omfattar alla kommuner och regioner.

Lanserats söndag natt

Per Johansson är HR-chef i Mariestads kommun, som haft en visselblåsartjänst sedan 2019. Under den tiden har inga larm kommit in.

– Inte ett enda. Då var vi ändå väldigt tydliga när vi drog i gång tjänsten, vi hade en omfattande informationskampanj, säger Per Johansson.

Nu har Mariestad samarbetat med grannkommunerna Töreboda och Gullspång om att upphandla en gemensam leverantör av visselblåsarfunktion. De två senare kommunerna har inte haft någon sådan tidigare – men nu har den lanserats natten till söndag.

Flera andra mindre kommuner och regioner, som Grums, Hörby, Lysekil och Region Jämtland-Härjedalen, har också skaffat visselblåsarfunktioner enligt den nya lagen de senaste veckorna.

Räcker med allmänintresse

Region Skåne fick en intern visselblåsarfunktion redan 2016, innan den första visselblåsarlagen började gälla året därpå.

– Man ville komma till rätta med en upplevd tystnadskultur i organisationen. Det blev en debatt i fullmäktige där politikerna tyckte att det borde införas en funktion där visselblåsare kunde garanteras anonymitet, säger Region Skånes chefsjurist Camilla Ziegler, som sitter med i regionens utredningsgrupp där visselblåsarlarmen utreds.

Region Skåne använder ett externt verktyg där visselblåsaren anonymt kan fylla i ett webbformulär. Från början behövde många av anmälningarna sållas bort. Då skulle en anmälan bland annat handla om personer i ledande ställning eller nyckelposition för att räknas som visselblåsning.

Med den nya lagen räcker det att det finns ett allmänintresse av att information om missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang kommer fram.

KOMPLEMENT TILL SKYDD SOM REDAN FINNS

Visselblåsarlagen kompletterar det skydd som redan finns i form av bland annat meddelarfrihet – att alla har rätt att lämna uppgifter till media och vara anonyma.

För offentligt anställda och anställda i privat men offentligfinansierad vård, skola och omsorg gäller också efterforskningsförbudet. Arbetsgivaren får då inte försöka ta reda på vem som lämnat uppgifter till media, och inte heller straffa den som gjort det. Efterforskningsförbudet gäller inte statliga bolag och privata företag.

Fick larm om bristande upphandling

Camilla Ziegler uppskattar att det genom åren kommit in över 200 anmälningar varav ungefär en fjärdedel lett till utredning.

– Det mesta som kommer in är klagomål av olika slag, som inte räknas till visselblåsning. Då brukar vi svara visselblåsaren och hänvisa till närmsta chef, fackombud eller någon annan berörd funktion.

Utredningsgruppen har inte fått in något som behövt polisanmälas.

– Men det var till exempel ett fall där en offentlig upphandling inte gjorts som den borde. Då påpekade vi det och sedan kom upphandlingen i gång, säger Camilla Ziegler.

Om utredningsgruppen får in uppgifter som de tycker behöver ageras på så rapporterar de ett förslag till regiondirektören.

– Vi tycker visselblåsarfunktionen har förtjänat sin existens, den har gett bra utdelning. Sedan är det svårt att nå ut till precis alla anställda, så att alla vet att funktionen finns och hur man hittar den. Jag tror det underlättar att det är ett lagkrav nu och att media sprider information.

LARMEN SKA HANTERAS AV OBEROENDE UTREDARE

Den nya visselblåsarlagen började gälla i december 2021. Enligt lagen ska offentliga arbetsgivare med minst 50 anställda ha en intern visselblåsarfunktion från och med den 17 juli 2022.

17 juli ska också privata arbetsgivare med minst 250 anställda ha en intern visselblåsarfunktion. Från 17 december 2023 gäller kravet privata arbetsgivare med minst 50 anställda.

Det ska gå att visselblåsa både muntligt och skriftligt, genom att exempelvis ringa och skicka mejl, eller använda ett webbverktyg.

Enligt den nya lagen är det inte bara anställda som ska kunna använda visselblåsarsystemet, utan också bland annat konsulter, volontärer, praktikanter och aktieägare.

Den som anmäler missförhållanden får inte utsättas för repressalier eller hinder av arbetsgivaren.

Visselblåsarens identitet ska skyddas för alla utom de som hanterar visselblåsarlarmen.

Larmen som kommer in ska tas om hand av personer som jobbar helt oberoende och självständigt, även om de är anställda av arbetsgivaren.

Genom visselblåsarfunktionen ska man kunna rapportera om missförhållanden där det finns ett allmänintresse av att uppgifterna kommer fram.

Visselblåsare kan också vända sig till någon av de myndigheter som fått ansvar för att inrätta externa visselblåsarkanaler.