– Vissa brukare tackar nej till min hjälp. Jag har fått höra: jag vill inte ha din hjälp för jag känner inte dig. Jag ser att de känner sig obekväma med att ha någon ny där, berättar en hemtjänstanställd, som vill vara anonym.

Det finns ett mått inom hemtjänsten som kallas personalkontinuitet. Det handlar om hur många personer någon som har hemtjänst möter under en tvåveckorsperiod. 

Det är ganska självklart att det är bättre för den äldre om det är samma personer som kommer. Tryggheten i att känna personalen, som också känner dig och dina behov. Det kan bli svårt för den enskilde att lära känna personalen och tröttsamt att gång på gång förklara vad som ska göras och hur.

I snitt 16 olika anställda på två veckor

För alla kommuner i Sverige låg snittet förra året på 16 olika anställda per hemtjänsttagare över en period på två veckor. Siffrorna gäller hemtjänst i kommunal regi.

Sett över en tioårsperiod har utvecklingen gått åt fel håll i över en tredjedel av alla kommuner. Där tvingas de med hemtjänst träffa fler personal än de gjorde 2012, då snittet för alla kommuner var 13 anställda.

Men det finns stora skillnader mellan kommunerna. Bottenplatsen intas av Oxelösund där en genomsnittlig hemtjänsttagare får träffa 24 olika personer på två veckor.

Bäst i klassen är Nynäshamn. Där är siffran sju.

Bild: Eva Vaihinen (grafik)

Var femte brukare träffar över 20

Statistik från kommunernas gemensamma system, Kolada, visar också att närmare var femte brukare träffar fler än 20 hemtjänstanställda på två veckor. Även i det fallet går utvecklingen åt fel håll. År 2014 var det 15 procent mot 19 procent 2021.

Men personalkarusellen är inte bara dålig för de äldre, även personalen drabbas hårt.

– Man kan bli inkastad på massa olika ställen med helt nya brukare. Så man får hela tiden börja om: Hej mitt namn är xx, vad vill du ha hjälp med, säger en annan hemtjänstanställd som också vill vara anonym. 

Mari Huupponen, utredare på Kommunal, talar om en etisk stress som drabbar de anställda när de med hårt styrda scheman tvingas skynda mellan de äldre. 

– Det orsakar en sådan stress att man känner att man inte kan göra ett bra jobb. Känslan att man träffar så många äldre att man inte lär känna dem. Man vet aldrig vad som väntar när man går hem till någon för att det inte finns någon kontinuitet.

Bekymmersamt

Även på arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, är man bekymrad över situationen i många av landets kommuner. 

– Det behöver hittas sätt för att komma åt det här. Då handlar det både om schemaläggning och att vi behöver mer utbildad personal, säger Greger Bengtsson, samordnare på avdelningen för vård och omsorg på SKR. 

Enligt honom arbetar kommunerna aktivt för att minska pesonalruljansen.

Att schemaläggningen är viktig håller Mari Huupponen på Kommunal med om. Men det som verkligen behövs är mer resurser, anser hon. 

– Det är klart att man kan schemalägga på ett sätt som skulle kunna gynna en hög kontinuitet i hemtjänsten. Men arbetsgivarna har alldeles för ofta prioriterat det här med precisionsbemanning, att det ska bemannas bara med dem som behövs just nu.

”Mer pengar inte långsiktig lösning”

Men mer pengar till äldreomsorgen skulle bara lösa problemet kortsiktigt, tror Greger Bengtsson på SKR. Den stora utmaningen ligger i att hitta personal. 

Han påpekar att fram till 2030 beräknas arbetskraften växa med omkring 230 000 personer Det handlar nästan uteslutande om invandring. Samtidigt kommer andelen personer över 80 år öka ännu mer. 

– Ska vi behålla nuvarande personaltäthet måste 27 procent av alla nytillkomna börja jobba inom äldreomsorg. Då har jag inte tagit höjd för ökad personaltäthet. Så då är frågan, tror vi att vi kommer få allt fler som kommer att jobba i äldreomsorgen i konkurrens med andra branscher, säger Greger Bengtsson. 

– Pengar tror jag alltid att man kan få fram genom politiska beslut. Men du kan inte fatta politiska beslut om att skaffa fram mer personal, tillägger han.

Lista: Hur ser det ut i din kommun?

Sök efter din kommun i sökfältet.