Vad händer med anställningsskyddet efter Rysslands attack på Ukraina?
Får en anställd som kallas in till armén behålla jobbet? Den frågan brottas facken i Ukraina med efter att Ryssland har attackerat.
En byggnad brinner i Ukrainas huvudstad Kiev efter Rysslands anfall på torsdagsmorgonen.
– Medlemmarna har jobb, nästan alla arbetar på som vanligt. Det finns inga tecken till panik. Våra medlemmar i östra Ukraina stannar kvar där de bor, bara enstaka personer har flyttat till släktingar längre västerut.
Det sade Vasyl Andreyev, ordförande för det ukrainska byggfacket Profbud, till Arbetet Global på onsdagen.
Bara timmar senare var den ryska invasionen ett faktum. Kriget innebär nya uppgifter för facket.
– Vår främsta prioritet just nu är att komma överens med arbetsgivarna om anställningsskyddet för dem som kanske måste ut i krig, säger Vasyl Andreyev.
– Lagen om mobilisering säger att man ska ha sin anställning kvar. Men till skillnad från 2014–2015 då vi var i krig förra gången har man inte rätt till bibehållen lön, bara en mindre statlig ersättning.
Vår främsta prioritet just nu är att komma överens med arbetsgivarna om anställningsskyddet för dem som kanske måste ut i krig.
Ingen kontakt med separatistområden
De första åren efter att de så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk bröts loss från Ukraina försökte byggfacket bibehålla kontakt med byggnadsarbetare i de separatiststyrda områdena.
Fackliga företrädare hjälpte medlemmar som ville fly från våld och repression, bland dem anställda inom cementindustrin, som i Ukraina organiseras av byggfacket.
– De fyra senaste åren har vi inte kunnat få kontakt med de ockuperade områdena. Däremot har vi medlemmar som bor nära frontlinjen. De kommer att drabbas i en första anfallsvåg och kanske tvingas fly. Vi kan inte hjälpa dem materiellt, men försöker stödja dem moraliskt, säger Vasyl Andreyev.
Krigshotet slog mot flyget
Redan hotet om krig slog hårt mot flygbranschen.
– Först gjorde pandemin att flyget stannade. När vi började komma igång igen kom krigshotet, säger Michail Kozytj, ordförande för det ukrainska flygarbetarfacket, som organiserar personal på flygplatserna.
De flesta flygbolag undvek ukrainskt luftrum redan innan Rysslands invasion.
– Vid de mindre flygplatserna går våra medlemmar utan arbete. Vid flygplatser nära gränsen till Ryssland har de i stället fått andra arbetsuppgifter: bevakning och vakthållning, säger Michail Kozytj.
Ukrainas fack sluter upp mot Ryssland
Enligt den ryska presidenten Vladimir Putins retorik måste Ryssland gripa in militärt för att rädda ryskspråkiga ukrainare från förföljelse. Inom byggfacket har dock uppslutningen bakom Ukrainas självständighet varit total hittills, även bland ryskspråkiga medlemmar, säger Vasyl Andreyev.
Michail Kozytj, som själv talar ryska, har svårt att hålla sig lugn när Ryssland kommer på tal.
– Jag är den första att gå ut och försvara vårt land.
Ukraina och Ryssland
Tidigt på morgonen den 24 februari, svensk tid, inledde rysk militär en invasion av Ukraina.
Fram till 1991 ingick både Ukraina och Ryssland i Sovjetunionen. Sedan dess har Ukraina ömsom varit nära allierat med Ryssland, ömsom försökt närma sig Europa.
2014 störtades Ukrainas Rysslandsvänlige president Viktor Janukovytj i ett revolutionsliknande uppror. Hans efterträdare har försökt närma sig EU och Nato.
I anslutning till upproret förklarade sig regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina självständiga. Regionerna domineras av rysktalande befolkning och separatisterna anses ha haft militärt stöd från Ryssland. Den 21 februari erkände Ryssland regionernas självständighet.
Våren 2014 annekterade Ryssland dessutom Krimhalvön, i strid med internationell rätt. Den lågintensiva konflikt som pågått sedan dess har kostat 15 000 människor livet.
Under slutet av 2021 mobiliserade Ryssland minst 100 000 soldater till Ukrainas gräns.
Flera motiv anses spela in i Moskvas agerande. Ett krav från Ryssland är att Ukraina inte ska få ansluta sig till den USA-dominerade försvarsalliansen Nato.
