Hinna hämta och lämna barn på skola och fritids. Det var avsikten för två män som sökte om föräldraledigt på deltid från Kriminalvården. Båda jobbade på transportenheten, där man bland annat transporterar intagna till rättegångar.

Under föräldraledigheterna ville de börja lite senare och sluta lite tidigare vissa dagar i veckorna.

Arbetsgivaren gav dem de begärda ledigheterna, men lät dem under den tiden jobba på häkten i stället för med transporter.

Fackförbundet ST menar att detta var att missgynna dem på grund av föräldraledigheten, i strid med lagen. Facket krävde därför 75 000 vardera till dem i skadestånd.

Kriminalvården får rätt av AD

Men nu har Arbetsdomstolen gett Kriminalvården rätt.

Enligt lagen ska föräldraledighet i form av förkortad arbetstid ges enligt önskemål om det inte medför ”påtaglig störning” i arbetsgivarens verksamhet.

Facket har hävdat att de båda männen kunde ha börjat senare och slutat tidigare på transportenheten utan att det skulle skapa någon sådan störning som lagen avser. Man menar också att omplaceringarna minskade männens tid med de barn som de ville ha mer tid för – eftersom de fick jobba fler helger på häktena. 

Enligt domen har facket uppgett att det har skapat obehagskänsla att ”bli särbehandlade på grund av sitt föräldraskap”.

Svår planering ger flexibelt schema

Men kriminalvården pekar på att arbetet på transportenheten är svårplanerat och att de anställda därför vanligtvis har ett flexibelt schema.

Det gör det möjligt att till exempel jobba längre om en rättegång drar ut på tiden.

Enligt argumentationen skulle mycket arbetstid gå till spillo om man gav rätt till fasta tider som kortar arbetsdagen på grund av föräldraledighet. Det skulle bli svårt att nyttja även de timmar då man är på plats.

Arbetsdomstolen menar att detta skulle skapa så pass stora påfrestningar att Kriminalvården hade rätt att omplacera personerna för att göra föräldraledigheten möjligt. Fackets krav avslås alltså.

Sa nej till omplacering

Målet gällde även en tredje person som sökt om deltidsledigt, men sagt nej till omplacering och sedan inte varit ledig.

Facket menade att arbetsgivaren har avslagit hans ledighetsansökan, arbetsgivaren att han drog tillbaka den genom att säga nej till omplacering. Även här går domstolen på Kriminalvårdens linje.