– Jag har lärt mig att kvinnor endast kan nå en viss position, det finns ett glastak, säger Tomoko Yoshino till Financial Times efter att hon nyligen tillträtt som ordförande för centralorganisationen Rengo, som har sju miljoner medlemmar.

Varje år gör Världsekonomiskt forum en genomgång av jämställdheten i 156 länder. I årets genomgång hamnar Japan på plats 120. Landet ligger därmed långt efter de flesta utvecklade industriländerna.

Manliga fackkollegor skeptiska

Inför valet i oktober fick Tomoko Yoshino höra av sina manliga kolleger att det inte var lämpligt att hon kandiderade till ordförandeposten eftersom en kvinna skulle ha svårt att hävda sig i en lönestrid med Japans största företag.

– Jag fick höra att en kvinna skulle ha svårt att klara av ett sådant jobb under så svåra tider, säger hon till Financial Times.

Den japanska centralorganisationen håller nu på att förbereda sig inför de årliga avtalsförhandlingarna – shunto – som drar igång i januari. De senaste åren har förhandlingarna, enligt flera medlemmar, gett magra resultat samtidigt som den japanska ekonomin haft en svag utveckling.

Ska stärka kvinnors position i Japan

Landets ekonomi har utmålats som ett skräckexempel. Tillväxten tros i år hamna på svaga 0,3 procent och landet har en statsskuld på 266 procent av BNP. Det har gjort det svårt för Rengo att driva igenom reallöneökningar.

I ett brev till medlemmarna skriver Tomoko Yoshino att hennes mål är att jobba för att Japan ska få en mer inkluderande ekonomi, en grön omställning, att påverka samhället så att de låga födelsetalen höjs samt att stärka kvinnornas position på arbetsmarknaden.

Arbetsliv i Japan

Japan reste sig ur andra världskrigets förödelse och expanderade snabbt till att bli världens näst största ekonomi. Men ”det japanska undret” förändrade samtidigt traditionella familjemönster. Att flera generationer levde tillsammans blev mer sällsynt i takt med att antalet hushåll växte.

I slutet av 1980 störtdök Japans upptrissade aktiekurser och fastighetspriser. Efterverkningarna av finanskraschen kom att påverka landet i över två årtionden.

Under framgångsåren erbjöd storföretag ofta livstidsanställningar och arbetstagare rekryterades direkt ur skolan. Systemet skapade stor företagslojalitet bland anställda.

Men modellen har luckrats upp. I dag har 25 procent av de sysselsatta osäkra anställningar. Bland unga är andelen 50 procent.

Källor: UI/Landguiden, OECD