Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

Lärare och universitetspersonal har stått i demokratikampens första led sedan militärkuppen i Myanmar den 1 februari. Samtidigt har skolor och universitet varit stängda, dels till följd av pandemin men också på grund av oroligheter i landet.

Inför att skolorna snart ska öppna igen larmar lärarfacket MTF om att minst 125 000 lärare har stängts av från sina tjänster utan lön. Militären vill dels ta kontroll över utbildningsväsendet, dels ge sken av att läget i landet är normalt. 

– Alla lärare som är med i demokratirörelsen verkar har blivit uppsagda från sina jobb, säger Kickan Hagroos till Arbetet Global. 

– Många lärare gömmer sig och flyr. Ibland flyr hela byar och då flyr givetvis lärarna med dem.

Hon är språklärare och har genom den ideella organisationen Teachers across borders arbetat med att utbilda lärare i Myanmar. Genom sina kontakter i landet nås hon av vittnesmål om hur militären mordhotar föräldrar för att få dem att tvinga tillbaka barnen till skolbänken.

Men lärarna backas upp av både föräldrar och elever. En stor majoritet uppges ha bojkottat skolanmälan inför öppnandet.

– Det senaste vi hört är att juntan vill att åtminstone 50 procent av eleverna går i skolan, men enligt mina vänner är det bara 5 procent och det verkar mest vara barn till juntans allierade, säger Kickan Hagroos. 

Myanmars lärare har allt sedan kuppen deltagit i strejker, demonstrationer och olydnadsaktioner. Det följer ett internationellt mönster av att lärare tar ställning mot auktoritära regimer.

– Jag tror att det är för att de vet att utbildning leder till ett fritt tänkande. Det är även min ståndpunkt som lärare, att ju fler utbildade människor vi har i världen desto större chans har vi till demokrati, säger Kickan Hagroos.

Det är också förklaringen till varför militärjuntan anser det vara strategisk viktigt att kontrollera utbildningssystemet. 
– Man har genom åren skurit ned alla ämnen där man tänker utanför boxen, det ligger inte i deras intresse.

Alla lärare som är med i demokratirörelsen verkar har blivit uppsagda från sina jobb.

Kickan Hagroos

Kickan Hagroos har gjort årliga resor till Myanmar sedan 2013. Nu har hon tvingats titta på från sidlinjen, i avlägsna Sverige, när kolleger farit illa och pedagogiska framsteg raserats. 

– Att se sina vänner och bekanta lida utan att riktigt kunna göra något har varit tufft. Lärarna vi arbetar med där är ofta väldigt unga, ibland har de precis gått ut högstadiet själva. De står i frontlinjen nu, både för att de är lärare och för att de är unga, säger hon.

Först var det pandemin som förhindrade resor till Myanmar, nu är det militärkuppen. 

– Men fort man kan åka dit på ett sätt som är säkert både för dem och för oss så kommer åtminstone jag att göra det, säger Kickan Hagroos.

– Även rent praktiskt kommer lärarna att behöva mycket stöd. Även om skolorna skulle börja ha verksamhet igen snart kommer eleverna att ha varit borta i minst 1,5 år, säger hon.

Myanmar

Myanmar, tidigare Burma, har drygt 54 miljoner invånare. Över halva befolkningen arbetar inom jordbruk, skogsbruk och fiske. En växande andel arbetar i tjänstesektorn, där turistnäringen ökade snabbt fram till coronapandemins utbrott våren 2020.

Lönenivån är bara en tredjedel jämfört med i grannlandet Thailand. Det har lett till att många utländska företag har etablerat sig i Myanmar och att internationella klädföretag förlagt produktion dit.

CTUM är den ledande fackliga kraften. Centralorganisationen företräder runt 70 000 arbetstagare och är med i världsfacket Ituc. Det finns även lokala fackföreningar på runt 700 fabriker.

Myanmar blev självständigt från Storbritannien 1948. Från 1962 till 2011 styrdes landet av militärjuntor. Vid valet 2015 vann Nationella demokratiska förbundet (NLD) lett av Aung Sun Suu Kyi.

I februari 2021, efter ett val där NLD återigen blivit störst, avsattes den civila regeringen i en militärkupp. Militären motiverade kuppen med påstått valfusk.

Källor: Union to Union, UI/Landguiden