Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Tvättmaskinerna inne i Myanmar Pada Laundry rymmer mellan 300 och 500 plagg åt gången.

Hit kommer kläder från några av de hundratals textilfabriker som finns i industriområdet Hlaing Thayar, i Myanmars (tidigare Burma) största stad Yangon, för att tvättas, pressas och färgas.

I tvätteriet jobbar Ye Lwin Oo, 28, och Ye Min Khant, 22. De har en ledig söndag varje månad, och det är på en sådan dag vi träffas på ett kafé vid motorvägen.

Där berättar de om hur dåligt de mår av kemikalierna som används och att de är oroliga för sin hälsa.

– Det gör ont i mina lungor. Vi jobbar i extrem hetta och det luktar starkt från ångorna som vi andas in, och vattnet kommer på oss när vi hanterar kläderna, säger Ye Lwin Oo.

– Jag får ofta näsblod och kan få svårt att andas. Det gör mig orolig, säger Ye Min Khant.

En säkerhetsaffisch inne i tvätteriet listar den skyddsutrustning som arbetarna måste ha på sig. De anställda som Arbetet pratat med vittnar dock om att de saknar det mesta av detta.

”De kemikalier som nämns här är godkända. Det är givetvis av största vikt att våra leverantörer säkerställer att de hanteras på ett säkert sätt”, svarar H&M.

De enda skyddskläder som erbjuds är tunna handskar som läcker, berättar de, och ventilationen fungerar dåligt. 

– Fabriksledningen gör inget fast vi har tagit upp problemen. Det finns ingen fungerande dialog. Vi bad om att få fler fläktar för att vädra ut ångorna, men ingenting hände, säger Ye Lwin Oo.

Arbetarna berättar att de förses med bättre utrustning inför inspektioner och besök i fabriken, men sedan får de inte behålla den.

Merparten av kläderna som de tvättar är tillverkade för H&M och kommer från underleverantörer som Myanmar York Fashion.

Arbetet Global har studerat bilder och förteckningar på kemikalierna som används på tvätteriet där Ye Lwin Oo och Ye Min Khant arbetar och identifierat två kemikalier som kan vara särskilt problematiska. 

Myanmars textilindustri 

H&M har ett sextiotal underleverantörer i Myanmar. 

Textilindustrin står för drygt 10 procent av landets export och värderades år 2016 till 2 miljarder dollar, cirka 20 miljarder kronor. Arbetsgivarorganisationen Myanmar Garment Manufacturers Association uppskattar att industrins omsättning kan växa flera miljarder redan under nästa år. 

Industrin anställer omkring 380 000 arbetare, varav 90 procent kvinnor, i över 400 fabriker.

Källa: ILO, H&M

Det rör sig om dinatrium metasilikat och dinatrium disulfit – två process-kemikalier som används bland annat för tvätt. EU:s kemikaliemyndighet ECHA beskriver båda som farliga och frätande.

Det förstnämnda ämnet kan enligt ECHA irritera luftvägarna om det inte hanteras korrekt; man bör undvika att andas in ångorna.

Christina Jönsson är forskare på RISE Research Institutes of Sweden och expert på kemikalier i textilindustrin.

Hon säger att det är svårt att undvika farliga kemikalier i industriella processer och att korrekt hantering därför är avgörande.

Jag får ofta näsblod och kan få svårt att andas. Det gör mig orolig

Ye Min Khant

2018 deltog Pada Laundry i EU-projektet ”SMART Chemical Management & Detox Program” som utbildar leverantörer i textilbranschen i kemikaliesäkerhet.

Trots detta upplever arbetarna att säkerheten brister. 

Steven Lee, chef för Pada Myanmar Laundry, skriver i ett mejl att alla anställda får skyddsutrustning och att ny ventilation är på plats sedan i fjol.

Han förklarar också att alla anställda får genomgå hälsokontroller, vilket Ye Lwin Oo och Ye Min Khant inte känner till.

Några skyddsmasker har de heller inte tillgång till, berättar de. De skulle helst vilja sluta på tvätteriet men de behöver inkomsten.

”Jag funderar på att flytta till Malaysia eller Thailand för att hitta ett bättre jobb”, säger Ye Lwin Oo

– Det är inte så enkelt att hitta nya jobb, vi har många vänner som är arbetslösa, säger Ye Min Khant.

– Jag funderar på att flytta till Malaysia eller Thailand för att hitta ett bättre jobb, säger Ye Lwin Oo, som tjänar 166 789 kyat i månaden i tvätteriet, drygt 1 000 kronor.

Han har planer på att starta en lokal fackförening på fabriken, men är rädd att de kommer att få sparken då.

– Vi kräver inte något märkvärdigt, bara en lön vi kan leva på, en säker arbetsplats och en fungerande relation med ledningen så att vi kan diskutera problem.


H&M: ”Säkerhetsföreskrifterna följs”

Problemen på Myanmar Pada Laundry är kända sedan tidigare. H&M svarar att företaget har genomfört flera inspektioner som inte visat några felaktigheter. 

Kemikaliehanteringen på tvätteriet har lyfts vid tidigare tillfällen, bland annat av organisationen Action Labor Rights och av arbetare. Men enligt H&M finns det inga brister. 

– H&M-gruppen har vid flera tillfällen gjort oannonserade inspektioner för att säkerställa att arbetarna följer de säkerhetsföreskrifter som finns samt att ventilationen är tillräcklig. Vår senaste inspektion hos leverantören gjordes i juni i år då vi kunde konstatera att nödvändig säkerhetsutrustning fanns på plats och att ventilationen var tillräcklig, säger Serkan Tanka, hållbarhetsansvarig på H&M.

Textilindustrin i Myanmar är fortfarande ung. Det är inte ens tio år sedan landet öppnades upp för investeringar från väst.

Stora delar av lagstiftningen som rör arbetsrätt är gammal och efterlevnaden svag. 

Enligt H&M förbinder sig alla leverantörer att följa deras kemikalierestriktioner, vilka ibland går längre än vad lagen kräver.

– De kemikalier som nämns här är godkända. Det är givetvis av största vikt att våra leverantörer säkerställer att de hanteras på ett säkert sätt. Därför får samtliga leverantörer utbildning inom detta och vi följer alltid upp när vi får uppgifter som tyder på att våra krav inte efterlevs, vilket vi även gjort i detta fall, säger Serkan Tanka.