Butiker och arbetsplatser håller stängt i samtliga Myanmars större städer, rapporterar BBC.  

Runt om i landet har människor strömmat ut på gatorna för att ansluta sig till generalstrejken och protestera mot militärkuppen den 1 februari. 

– Alla är med. Vi måste ta ställning, säger San San Maw, som deltar i protesterna i miljonstaden Yangon, till nyhetsbyrån Reuters.

Bland de strejkande finns tusentals offentliganställda tjänstemän, vilket i praktiken lamslagit landets byråkrati, uppger den oberoende lokala nyhetssajten Myanmar Now.

Myanmar Now rapporterar också att militären har genomfört minst ett tiotal gripanden i huvudstaden Naypyidaw, samt försökt gripa journalister som bevakar protesterna. 

Inför generalstrejken hade regimen utfärdat en skarp varning.

”Proteströrelsen hetsar nu folket, särskilt känslomässiga tonåringar och ungdomar, till en konfrontativ linje som kommer att leda till dödsfall”, löd ett uttalande som lästes upp i den statliga tv-kanalen MRTV.   

Det fanns anledning att ta hotet på allvar. Så sent som i söndags sköts två civila ihjäl i staden Mandalay, i anslutning till en aktion för att skydda strejkande arbetare på ett statligt skeppsvarv. 

Men enligt Civila olydnadsrörelsen (CDM) – som bildades av sjukvårdspersonal efter kuppen och ligger bakom uppmaningen till generalstrejk – har miljontals människor anslutit sig.

”Det här är en historisk dag”, skriver rörelsen på Twitter

Under helgen som gick bildade CDM en kommitté som ska leda arbetet med att återinföra demokratin, rapporterar oberoende The Irrawaddy.

I den ingår förutom fackföreningar även oppositionspartier, bonderörelser samt student- och kvinnogrupper.

– Om vi backar nu kommer militärregimen att intensifiera repressionen. Därför tror jag att det är viktigt att vi samlar organisationerna och trappar upp strejken, sade kommittéledamoten U Aung Moe Zaw.

Myanmar

Efter att ha styrt sedan sedan början av 1960-talet inledde Myanmars militärjunta år 2010 en demokratiseringsprocess.

När val hölls 2015 tog Aung San Suu Kyi, som tilldelades Nobels fredspris 1991, och hennes National League for Democracy hem 77 procent av de valbara platserna i underhuset. 25 procent av platserna är enligt konstitutionen reserverade för militären.

2017 inleddes en brutal offensiv, som FN kallat ett ”skolboksexempel på etnisk rensning”, mot den muslimska minoriteten rohingya. Suu Kyis internationella anseende har dalat när hon försvarat militärens agerande.

Den 1 februari 2021 tog militärjuntan återigen makten i en kupp, enligt egen utsago eftersom valet i november 2020 präglats av fusk.

Källor: Industriall, UI/Landguiden