När Myanmar 2015, efter årtionden av militärdiktatur, höll de första relativt fria valen vann NLD och dess förgrundsgestalt Aung San Suu Kyi en jordskredsseger.

Förhoppningarna på en demokratisk utveckling var stora, men fem år senare är Myanmar alltjämt turbulent. 

Den tidigare fredspristagaren Suu Kyi han anklagats för att försvara den etniska rensningen av den muslimska minoriteten rohingya.

De många väpnade konflikterna i landet fortsätter.

Reformarbetet har tappat tempot och missnöjet med NLD växer. 

När Myanmar på söndag återigen håller val ställer elva fackliga kandidater upp.

Centralorganisationen CTUM, som är ansluten till världsfacket Ituc, har lierat sig med bland annat lantarbetarfacket och skapat en valkoalition, rapporterar det globala facket Industriall

– Genom facket har vi i fem års tid arbetat med regionala regeringar och parlamentariker för att få dem att hålla sina löften till arbetarna, säger CTUM:s ordförande U Maung Maung.

– Men parlamentarikerna är inte intresserade av föreningsfrihet eller arbetsmarknadskonflikter.

Fackföreningar blev lagliga i Myanmar år 2012. 

Myanmar

Efter att ha styrt sedan sedan början av 1960-talet inledde Myanmars militärjunta år 2010 en demokratiseringsprocess. 

När val hölls 2015 tog Aung San Suu Kyi, som tilldelades Nobels fredspris 1991, och hennes National League for Democracy hem 77 procent av de valbara platserna i underhuset. 25 procent av platserna är enligt konstitutionen reserverade för militären.

2017 inleddes en brutal offensiv, som FN kallat ett ”skolboksexempel på etnisk rensning”, mot den muslimska minoriteten rohingya. Suu Kyis internationella anseende har dalat när hon försvarat militärens agerande. 

Källor: Industriall, UI/Landguiden