Frustrationen över dagens sjukersättning är stor – både hos Försäkringskassan som beslutar om ansökningar och bland de som söker ersättningen.

Sjukersättning är en ersättning som ges tills vidare, på heltid eller deltid, om personen anses ha en nedsatt arbetsförmåga som inte kommer att bli bättre.

Tidigare hette det förtidspension men då gällde också helt andra regler. 

Under förra året fick nästan 66 procent av de som sökte sjukersättning för första gången avslag på sin ansökan. Över 10 000 personer fick ett nej. 

Men där fanns också ett könsgap. Av kvinnorna fick 68 procent avslag. Motsvarande siffra för männen var 63 procent. Året innan, 2019, var skillnaden ännu större.

Vanligare för kvinnor än män att få avslag på ansökan om sjukersättning

Andel avslag för kvinnor och män

Att så många får avslag på sin ansökan beror enligt Försäkringskassan till största delen på att reglerna är för strikta. Och att Försäkringskassan blivit allt bättre på att följa regelverket.

För regelverket har inte ändrats sedan 2008 – trots det har alltså antalet beviljade sjukersättningar dippat rejält senaste åren.

Men varför skillnaden mellan könen ser ut som den gör vet inte myndigheten. ”Utifrån tillgängliga underlag kan vi inte förklara skillnaden”, skriver Försäkringskassan i årsredovisningen för 2020. 

Nu ska myndigheten göra en större analys av hur avslag på sjuk- och aktivitetsersättning skiljer sig mellan olika grupper. Bland annat könsskillnaderna ska granskas. 

När Arbetet ber Försäkringskassan om att ge olika tänkbara förklaringar till skillnaden vill de inte uppge några eftersom de helt enkelt inte vet.

”Vi genomför varje år ett tjugotal egeninitierade analyser och rapporter vilka alla syftar till att bidra med kunskap kring socialförsäkringen – både som ett internt kunskapsunderlag, för att vi själva ska kunna förbättra hur vi jobbar, men också som ett underlag för politiker och beslutsfattare samt andra intressenter, till exempel forskare”, skriver Fanny Jatko, analytiker på Försäkringskassan i ett svar till Arbetet. 

Planen är att genomföra analysen under året och förhoppningen är att påbörja den under hösten i år. 

Skillnaden mellan könen nämns också i de direktiv som regeringen lämnade över till den statliga utredningen av sjuk- och aktivitetsersättningen, som leds av Samuel Engblom. Utredningen ska vara färdig i sommar. 

Den ska bland annat titta på om ålder ska få vägas in när man avgör rätten till sjukersättning.

I nuläget måste alla möjligheter till rehabilitering vara ”uttömda” för att någon ska få rätt till sjukersättning. I praktiken kan det innebära att någon som närmar sig pensionsålder men anses kunna skola om sig får nej på sin ansökan – även om personen skulle vara klar med omskolning för ett nytt jobb först efter 65-årsdagen. 

Kraven är i dag höga för att få sjukersättning. Det ska handla om en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att personen aldrig mer kan jobba. Kan personen ta någon form av jobb, även skyddade arbeten på Samhall, blir det avslag på ansökan.

Mot vilka arbeten arbetsförmågan ska bedömas är också något som utredningen har i uppdrag att föreslå.