Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

Kravet på att storföretag ska ta ansvar för mänskliga rättigheter har vind i seglen. EU filar på lagstiftning och flera tongivande medlemsländer – senast Tyskland – har gått före. 

Nu ska även Norge lagstifta. Enligt en proposition ska norska företag verksamma i utlandet åläggas att kontrollera att underleverantörerna respekterar mänskliga rättigheter och arbetsvillkor.

– Vi föreslår en skyldighet att genomföra risk- och konsekvensanalyser, vilket är en internationellt erkänd metod för hur företagen ska arbeta med frågan, säger konsumentminister Kjell Ingolf Ropstad (KrF) i ett uttalande.

– Vi ser en stor utveckling internationellt på det här området och jag är glad att Norge nu tar en ledande roll.

Lagen ska inledningsvis omfatta större företag. För att omfattas ska företag uppfylla två eller fler av de kriterier regeringen ställt upp, exempelvis årlig försäljning över 70 miljoner norska kronor.

– Detta är ett första steg. När lagen har varit i kraft en tid ska vi utvärdera, säger konsumentminister Ropstad.

Om utvärderingen visar att lagen ger effekt kan den komma att utvidgas. 

– Exempelvis till att omfatta mindre företag eller andra områden, som miljöpåverkan, säger Ropstad.

Civilsamhället har länge drivit frågan om att krav på risk- och konsekvensanalyser ska bli lag, och regeringen i Oslo får beröm av Amnesty Norge. 

”Den ålägger företag att identifiera och förhindra kränkningar av mänskliga rättigheter och kommer att ge upprättelse till de vars rättigheter kränks”, skriver människorättsorganisationen om lagen på Twitter.  

Svenska rättvise- och biståndsorganisationer har drivit samma krav.

Dessutom har både Statskontoret och Agenda 2030-delegationen – som utredde hur Sverige ska nå FN:s globala hållbarhetsmål – uppmanat regeringen att se över möjligheten att lagstifta. 

Lagkrav på mänskliga rättigheter

Lagstiftning som tvingar företag att genomföra risk- och konsekvensanalyser för mänskliga rättigheter i sina leverantörskedjor, så kallad ”human rights due diligence” (HRDD), har länge förespråkats av ideella organisationer.

Internationellt stöder flera tunga fackliga organisationer kravet, däribland världsfacket Ituc, Europafacket Etuc och det globala facket IndustriAll. I Sverige är TCO för medan LO ser risker för partsmodellen och vill utreda frågan.

Flera europeiska länder har redan antagit eller börjat utreda lagstiftning. EU-kommissionen planerar att lägga fram ett utkast till EU-lagstiftning under 2021.

Den svenska regeringen har dock förhållit sig avvaktande, trots att såväl Statskontoret som Agenda 2030-delegationen rekommenderat att lagstiftning bör övervägas.

Källor: ECCJ, Statskontoret, regeringen.