Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

Facken brukar kallas världens största demokratirörelse. 

Det är en sanning med modifikation. Världens största fackliga organisation – kinesiska ACFTU – är kommunistpartiets förlängda arm som ska hålla arbetstagarna på mattan.

I Iran är regimkontrollerade Arbetarnas hus den enda tillåtna fackföreningen. I Östeuropa och Centralasien finns rester av de sovjetiska facken som i dag allierat sig med den nya tidens oligarker. 

Men oberoende fackföreningar har genom den moderna historien stått i demokratikampens första led.    

Det här vet auktoritära stater. Det är därför de förbjuder strejker och startar regimkontrollerade fack. För att arbetstagare som vägrar jobba får diktaturer att darra.

Här listar vi fem exempel på när det har hänt. 

1 Sudan 2018–2019

När Sudan i december 2018 beslutar att slopa bröd- och bränslesubventionerna svarar SPA, en underjordisk allians av fackföreningar, med att kräva höjda minimilöner. Hundratals vanliga människor ansluter sig till protesterna. Sedan tusentals. Sedan hundratusentals. 

I mötet mellan fackföreningsrörelse och en befolkning som fått nog förändras kraven – från höjda löner till regimskifte. Paraplyrörelsen Allians för frihet och förändring föds.  

Sudan våren 2019. Aktivisten Amal al-Zein deltar i en fackledd demokratiprotest.

Den nya demokratirörelsen är större än facken, men det var facken som var rörelsens barnmorska. I ett Sudan utan livskraftiga oppositionsrörelser var det facken – ett mönster som går igen internationellt – som hade etablerade strukturer och erfarenhet av organisering. 

Den 11 april 2019 tvingar armén bort presidenten Omar al-Bashir. En diktator ersätts av en militärjunta. Men protesterna fortsätter och i april samma år bildas en övergångsregering som ska leda landet mot fria val.

2 Polen 1980–1990

Sommaren 1980 jäser missnöjet i ett Polen där den ekonomiska krisen ser ut att vara bottenlös. På Leninvarvet i Gdansk utbryter vild strejk när kranföraren Anna Walentynowicz får sparken, fem månader före sin pension, för medlemskap i en illegal fackförening. Walentynowicz – i dag ofta kallad den polska självständighetens mamma – knyter kontakter med andra fabriker. Snart strejkar en miljon arbetare. Den lista på 21 krav som strejkkommittén överlämnar till kommunistpartiet inkluderar grundlagsstadgad yttrande- och pressfrihet. Fackföreningen Solidaritet bildas ur protesterna – men förbjuds snart igen. 

1988 sköljer en ny strejkvåg över Polen. Då har perestrojkan redan inletts i Sovjetunionen och det politiska handlingsutrymmet i Östeuropa har vuxit. Solidaritet förhandlar med den skakade regeringen, delvis fria val hålls och fackets ordförande Lech Wałęsa blir landets förste folkvalde president.

Polen 1983. Fackledaren Lech Wałęsa gör segertecknet när han lämnar ett skeppsvarv i Gdansk.

3 Brasilien 1964–1985

Efter militärkuppen i Brasilien 1964 gick juntan till stenhård attack mot landets fackföreningar. Diktaturen knöt allianser med arbetsgivarna, förbjöd strejker, installerade regimtrogna fackledare. 

Attacken mot facken handlade mer om strategi än ideologi. Generalerna fruktade arbetarorganiseringens makt. Med all rätt. 

1978 ledde en metallare vid namn Luiz Inácio ”Lula” da Silva 500 000 i en framgångsrik strejk för högre löner. Flera industrifack anslöt sig och stängde ned stora delar av landets ekonomi. 

Ur protesternas kölvatten uppstod Arbetarpartiet som blev en drivande kraft i demokratirörelsen Diretas Já. Pressade av protester och ekonomisk kris drog sig generalerna tillbaka in i skuggorna.

4 Sverige 1880–1918

Från det att Stockholms snickeriarbetarförening bildas 1880 är allmän rösträtt ett centralt krav från Sveriges spirande fackföreningsrörelse. 1889 grundas Sveriges socialdemokratiska arbetareparti för att driva frågan politiskt, tre år senare storstrejkar LO för demokrati.

Det är en tid av turbulens och skärpta klasskonflikter både i Europa och på hemmaplan. Svenska industritoppar varnar för att högerns nej till demokrati riskerar att ”medföra ödesdigra följder för en lugn samhällsutveckling”.

Hotet om en revolutionär utveckling får konservativa krafter att vika ned sig. Borgerligheten väljer att acceptera den kompromiss som socialdemokrater och liberaler erbjuder. 1918 beslutar riksdagen att även kvinnor och arbetare ska ha fullvärdiga medborgerliga rättigheter. 1921 hålls det första demokratiska valet.

5 Iran 1906–2021

Arbetarrörelsen har spelat en central roll i det moderna Irans mest avgörande ögonblick: den konstitutionella revolutionen under 1900-talets början, nationaliseringen av oljan i mitten av seklet och revolutionen 1979. 

De protester som inleds av oljearbetare 1978 växer till en generalstrejk och bidrar till att tvinga bort den USA-stödde shahen från makten. Under några månader styrs många fabriker av demokratiska arbetarråd men landets nya ledare, ayatollah Ruhollah Khomeini, vänder sig snabbt mot arbetarrörelsen. 

I dag är Iran ett av världens värsta länder för fackligt aktiva. Men trots skoningslös repression fortsätter facken att organisera. Under landsomfattande protester 2018 och 2019 har slagord om social rättvisa blandats med krav på regimförändring.