Alla partier vill på något sätt reglera arbetskraftsinvandringen. Regeringen är bunden av januariavtalet som slår fast att dagens system, med fri invandring för arbetskraft, ska behållas men med vissa modifikationer.

Justitieminister Morgan Johansson (S) tog tidigare i veckan emot ett antal förslag från utredningen om arbetskraftsinvandring.

Bland annat handlar det om försörjningskrav för att få ta sin familj till Sverige. Utredningen föreslog även så kallade talangvisum för högskoleutbildade på masternivå. De ska inte behöva ha ett färdigt anställningskontrakt för att få uppehållstillstånd utan får nio månader på sig att söka jobb på plats.

Även stopp för så kallade kompetensutvisningar och att försämringar av anställningsvillkor måste anmälas till Migrationsverket fanns bland förslagen.

Samma dag gick Moderaterna ut med betydligt mer långgående förslag för att komma till rätta med de problem som man anser finns i dagens system. Ett system som man för övrigt själva drev igenom i den moderatledda alliansregeringen 2008, med stöd av Miljöpartiet.

Moderaterna vill till exempel se ett lönekrav på 31 700 kronor i månaden, en gräns satt utifrån medianlönen på svensk arbetsmarknad. Under den gränsen menar Moderaterna att det handlar om lågkvalificerade arbeten.

– Det här är jobb som vi tycker att boende i Sverige borde kunna ta, sade partiets migrationspolitiska talesperson, Maria Malmer Stenergard när förslaget presenterades.

På så sätt kan man komma tillrätta med den höga arbetslösheten hos utlandsfödda som redan bor i Sverige, anser partiet.

I dag, torsdag, lade Moderaterna fram sitt förslag i socialförsäkringsutskottet och hoppas kunna samla en majoritet på tvärs mot regeringen och samarbetspartierna. För det krävs stöd från såväl Vänsterpartiet som Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Vänsterpartiet har länge velat reglera arbetskraftsinvandringen. Men i dagsläget vill partiet inte ta ställning till Moderaternas förslag.

– Målet för oss är att få stopp på slaveri och utnyttjande av människor på svensk arbetsmarknad. Det är väl bra att Moderater börjar inse att deras reform lett till just det, säger Christina Höj Larsen, Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson.

Vänsterpartiet har tidigare gjort gemensam sak med Moderaterna och Kristdemokraterna då de fick igenom ett antal tilläggsdirektiv till den pågående utredningen.

– Då kom vi överens om förslag som vi anser tippade maktbalansen åt rätt håll. Till exempel att det ska utredas om man har rätt att stanna och rätt till skadestånd om arbetsgivaren fuskat.

Men, påpekar hon, partiet har inte hunnit titta närmare på det moderata förslaget om ett inkomstgolv.

– Kommer det här bidra till att rätta till den sneda maktobalansen eller inte? Det vet vi inte och det är utifrån det vi analyserar alla förslag.

Däremot anser hon att en undre gräns på just 31 700 kronor i månaden är ett mindre bra förslag. Eftersom det är medianlönen innebär det att hälften av Sveriges arbetskraft tjänar mindre.

– Både historiskt och i framtiden har Sverige haft arbetskraftsbrist, även i yrken där man tjänar mindre än så, eftersom det är väldigt många som gör det. Så det behöver man tänka igenom ordentligt, säger Christina Höj Larsen.

Nyckeln, enligt henne, är i stället att återinföra den arbetsmarknadsprövning som tidigare fanns. Där en myndighet, kanske i samarbete med facket, avgör om det handlar om ett bristyrke eller inte.

I Moderaternas förslag finns ingen arbetsmarknadsprövning. Däremot har KD och SD tillsammans lagt fram ett förslag tidigare som innehåller arbetsmarknadsprövning på inkomster under 35 000 kronor i månaden, men fri arbetskraftsinvandring över det.

– Det kan finnas yrken där lönenivån inte når upp och finns det ett behov på svensk arbetsmarknad och det behovet inte kan fyllas inhemskt så måste vi vara öppna för att kontrollerat ta in utländsk arbetskraft. Ta sjuksköterskor till exempel, som sjukvården skriker efter, säger Jonas Andersson (SD) ledamot i socialförsäkringsutskottet.

Hur ställer ni er till Moderaternas förslag?
– Preliminärt kommer vi att rösta ja. Det är väl jättebra att de tagit sitt förnuft till fånga och går i rätt riktning, sedan tycker inte vi att det här räcker. Samtidigt tycker vi att ett golv på 31 000 är ju bättre än ett golv på 13 000.

Han tror ändå inte att Moderaterna kommer få någon majoritet för ett utskottsinitiativ i frågan. Samtidigt är han som sagt positiv till Moderaternas positionsförflyttning.

– Sedan återstår att se hur det skulle se ut i en eventuell regeringskonstellation efter valet 2022. Det får bli en förhandlingsfråga då, konstaterar Jonas Andersson.

Arbetet har även sökt Kristdemokraterna för att höra om deras inställning till förslaget.

Utskottet tar ställning till Moderaternas förslag på tisdag i nästa vecka.

Utskottsinitiativ

Innan riksdagen tar beslut i en fråga, till exempel en proposition från regeringen, ska frågan beredas i det utskott frågan hör till. Utskottet lämnar sedan ett förslag till beslut, som en majoritet i utskottet står bakom.

Utskotten kan även lägga fram egna förslag i riksdagen, så kallade utskottsinitiativ. Även här krävs en utskottsmajoritet för att initiativet ska lämnas över till riksdagen för omröstning.

Utskottens sammansättning speglar mandatfördelningen i riksdagen. Det innebär oftast att det förslag som utskottet lämnar även röstas igenom i riksdagen.