Den gästarbetare som tar jobb i ett höginkomstland tjänar i genomsnitt 9,5 procent mindre än en infödd i samma yrke, med samma kvalifikationer. 

Det visar en ny rapport från FN:s arbetsmarknadsorgan ILO, som granskat situationen i 49 länder. 

– Migrantarbetare möter ofta ojämlik behandling på arbetsmarknaden, inklusive vad gäller löner, anställningar och vidareutbildning, arbetsvillkor, trygghetssystem och fackliga rättigheter, säger Michelle Leighton, chef för ILO:s avdelning för arbetsmigration, i ett pressmeddelande. 

Kvinnliga migrantarbetare drabbas av dubbel lönediskriminering. Mellan infödda kvinnor och män uppgår lönegapet i de länder som ILO tittat på i genomsnitt till drygt 16 procent. Mellan infödda män och kvinnliga migrantarbetare är det i stället närmare 21 procent. 

Yrken där kvinnor är överrepresenterade uppvisar också större löneskillnader än snittet. Inom hushållsarbete samt vård och omsorg uppgår glappet mellan gästarbetarnas och de inföddas löner till 19,6 procent.

Om lönenivåerna skulle baseras uteslutande på faktorer som utbildning, erfarenhet och ålder skulle det kvarvarande löneglappet mellan höginkomstländernas gästarbetare och infödda nästan försvinna i många länder, menar ILO.

I vissa höginkomstländer skulle migrantarbetarna tjäna mer än de infödda. 

Det är mer sannolikt att migrantarbetare i höginkomstländerna arbetar i låglönesektorer generellt, samt att de har osäkra anställningsvillkor.  

I låg- och medelinkomstländer är situationen den omvända. Där är migrantarbetarna i regel inhyrd expertkompetens och tjänar i snitt nästan 24 procent mer än infödda med likvärdiga kvalifikationer. 

Migrantarbetare

Det finns omkring 164 miljoner migrantarbetare i världen. En knapp majoritet är män.

Migrantarbetarna utgör 4,7 procent av världens totala arbetsstyrka. 

2019 skickade migrantarbetare hem motsvarande 5 400 miljarder kronor till anhöriga i låg- och medelinkomstländer. Det var mer än tre gånger så mycket som det globala biståndet samma år. 

Källor: ILO, Världsbanken