2019 var ett rekordår för remitteringar. Världens gästarbetaren skickade hem motsvarande 5 431 miljarder kronor till låg- och medelinkomstländer.

Det var mer än tre gånger så mycket som det samlade globala utvecklingsbiståndet och för första gången var remitteringsflödena större än de utländska direktinvesteringarna. 

Men 2020 ser ut att bli en annorlunda historia. 

Världsbanken förutspår att remitteringarna minskar med 19,7 procent, motsvarande drygt 1 000 miljarder kronor, i år.

För gästarbetarnas anhöriga i ursprungsländerna är pengarna ofta en livlina, och remitteringar kallas ibland för världens effektivaste form av fattigdomsbekämpning.

Pengarna går direkt till de behövande och har bekräftats leda till lägre frekvens av undernäring, minskat barnarbete samt att familjer satsar mer på utbildning.

När mindre pengar skickas kommer sårbara hushåll tvingas prioritera mat för dagen framför att investera i framtiden.

– Remitteringar är en livsviktig inkomstkälla för utvecklingsländerna. Den pågående lågkonjunkturen orsakad av covid-19 minskar möjligheterna att skicka hem pengar och gör det än viktigare att vi snabbar på de avancerade ekonomiernas återhämtning, säger Världsbankschefen David Malpass i ett uttalande.

Världsbanken konstaterar också att remitteringar traditionellt haft en krisdämpande effekt. När den ekonomiska situationen i ursprungslandet varit tuff har gästarbetarna svarat med att skicka hem mer pengar.

Men coronakrisen är global, och gästarbetarna är ofta de första som mister jobben. ”Migrantarbetare tenderar att drabbas hårdare av arbetslöshet och inkomstförluster under en kris i värdlandet”, skriver Världsbanken.

2021 spås remitteringarna öka igen, med 5,6 procent eller knappt 250 miljarder kronor. Det är dock långt från nivån innan pandemin, och Världsbanken poängterar dessutom att prognosen är osäker.