Under sex månader 2009 basade den belgiske astronauten Frank De Winne över besättningen på den internationella rymdstationen ISS.

I den trånga miljön långt hemifrån, i en vardag full av begränsningar, lärde han sig hur viktig kontakten med anhöriga är för välbefinnandet. 

– Enda sättet du kunde prata med dina barn, med din fru och dina föräldrar var över telefon. Och en gång i veckan fick du ett 15 minuter långt videosamtal, säger han till Financial Times

I dag leder Frank De Winne den europeiska rymdorganisationens träningsprogram och har haft fast mark under fötterna i många år.

Men lärdomarna från omloppsbanan är inte bortkastade.

Han ser flera paralleller mellan livet i rymden och pandemins utmaningar. Och är noga med att höra av sig till sin 88-åriga mamma som är isolerad i lägenheten.

– Hon sitter där helt ensam så jag ringer henne varannan dag, säger han.

– Vi pratar mycket mer än vi gjorde tidigare, så du måste fokusera på de här positiva ögonblicken snarare än de negativa.

Nära och kära är viktiga. Men ibland kan det bli för mycket av det goda.

Till de som tvingats jobba hemma, eller gå i karantän med familjen, riktar De Winne rådet att visa hänsyn. Se till att ditt personliga utrymme inte inkräktar på andras och var alltid noga med att städa upp efter dig. Annars riskerar små irritationsmoment att växa sig stora. 

– Det kan du kanske klara i en dag eller två, men inte i sex månader.

Den som sörjer sin förlorade frihet rekommenderar De Winne att fokusera på de små glädjeämnena.  

– Det finns många saker man fortfarande kan göra här på jorden. Till exempel, öppna fönstret och få lite frisk luft.

Men inte ens den som besökt stjärnorna har alla svar.

Inför uppdrag genomgår astronauter rigorös träning. De stängs in i grottor eller lever i veckor under havet för att simulera det som väntar. 

Dock finns en skillnad mellan rymdlivet och virusrestriktionerna, säger De Winne. Tiden i tyngdlöshet har ett tydligt slutdatum. Men pandemin saknar tidsram. 

– Det som är så svårt med den nuvarande situationen är att vi inte riktigt kan ge ett perspektiv eftersom det finns så många okända faktorer. Vi vet inte när det här kommer att ta slut. Vi vet inte när vi alla kommer att kunna leva som vanligt igen. 

Europeiska rymdorganisationen

Den europeiska rymdorganisationen (Esa) är ett mellanstatligt samarbete mellan 22 olika länder.

Organisationen har runt 2 200 anställda. Budgeten för 2019 låg på 5,7 miljarder euro.

Sverige har varit medlem sedan starten 1975. Runt 70 procent av förvaltningsmyndigheten Rymdstyrelsens budget går till Esaprojekt.

Källor: Esa, Rymdstyrelsen