LO vill minska löneklyftorna. I årets avtalsrörelse kräver LO-förbunden därför lite större löneökningar på arbetsplatser och i branscher där det finns anställda som tjänar mindre än 26 100 kronor i månaden.

Men enligt arbetsgivarna är löneökningar med totalt 5,4 procent över en 29-månadersperiod den ram – det märke – som alla avtal måste hålla sig inom.

När facken kräver extra pengar till lågavlönade utöver den ramen hamnar alltså fack och arbetsgivare på kollisionskurs.

Efter hot om strejk kunde Handels ändå teckna avtal där låglönesatsningen finns med. För de anställda i detaljhandeln höjs lönerna med totalt 1 354 kronor under avtalsperioden

När den summan räknats fram har LO:s låglönesatsning tillämpats (se förklaringen nedan).

LO:s låglönesatsning

• De avtal som facken och arbets­givarna inom industrin har tecknat fungerar som norm – ”märke” – för den övriga arbetsmarknaden. Avtalen säger att lönerna ska höjas med totalt 5,4 procent från den 1 november 2020 till den 31 mars 2023.

• Men i de avtal som IF Metall, Livs och GS-facket tecknat står också att när potten för löneökningar räknas fram ska löner under 26 100 kronor per månad räknas som om de vore 26 100 kronor. På så sätt förstoras potten på arbetsplatser och i branscher med låga löner. Detta är LO:s låglönesatsning.

• I det kanske viktigaste avtalet, det så kallade teknikavtalet mellan IF Metall och Teknikföretagen, är låglönesatsningen klart formulerad, och någon ”betalning” för satsningen går inte att hitta i avtalet.

Resultatet blir att månadslönen höjs med 56 kronor mer från den 1 november än om låglönesatsningen inte hade funnits. Från den 1 april 2022 höjs lönerna med 41 kronor ”extra”.

Räknat på genomsnittslönen i detaljhandeln, 25 448 kronor, ökar därmed lönerna med totalt 5,84 procent (då ingår också en mindre del som inte är lön, utan går till  den anställdes tjänstepension).

Därmed anser sig Handels ha kammat hem en låglönesatsning utöver märkets ram på 5,4 procent. Och Handels avtal brukar ses som vägledande för övriga låglöneförbund inom LO.

Men arbetsgivarna i Svensk Handel hävdar att uppgörelsen håller sig inom märket.

Det är nämligen bara de som arbetar kvar inom handeln ända till den 31 mars 2023 som verkligen kasserar in hela löneökningen på 1 354 kronor.

I praktiken hinner många anställda sluta under perioden. Personalomsättningen inom handeln är hög.

Och de som slutar ersätts i regel med nya och oerfarna personer, som får börja på lägre lön. Oftast på den lägsta lön som arbetsgivare med kollektivavtal får betala (den brukar kallas ”ingångslön” eller ”minimilön”). 

Att erfarna anställda ständigt byts ut mot nya, lågt avlönade pressar ner lönenivån i branschen som helhet.

Den effekten förstärks nu genom att minimilönerna inte höjs lika mycket som lönerna i stort, utan med ett mindre belopp. 

Det är en eftergift från Handels. Medlarna i förhandlingen, Robert Schön och Gunilla Runnquist, bekräftar i sin rapport till Medlingsinstitutet att det är just den lägre höjningen av minimilönerna, i kombination med hög personalomsättning, som gör att avtalet ryms inom märket.

Fack och arbetsgivare ger alltså olika bilder av låglönesatsningen och vad den kostar. Samma sak gäller Hotell- och restaurangfackets och Fastighets avtal.

Handels avtal

• Avtalet för de butiksanställda  gäller till den 31 mars 2023. Det innebär att lönerna höjs med sammanlagt 1 354 kronor: först 774 kronor från och med den 1 november, och sedan ytterligare 580 kronor den 1 april 2022.

• När summan har räknats fram har alla löner under 26 100 kronor i månaden räknats som om de vore 26 100 kronor. På så sätt har man fått fram en ”uppblåst” lönesumma för branschen, som ”märkets” löneökning (5,4 procent) har baserats på.

• Räknat på genomsnitts­lönen i detaljhandeln, 25 448 kronor, är 1 354 kronor en höjning med 5,32 procent. Men dessutom ska arbetsgivarna betala in mer pengar till de anställdas tjänstepension. Det motsvarar en löneökning med 0,52 procent. Totalt ökar då lönekostnaden med 5,84 procent.

• Avtalets lägsta löner höjs med sammanlagt 1 219 kronor*. Trots att det är mindre  i kronor än höjningen av lönerna i stort innebär det en större höjning i procent än ”märket”.

Enligt LO gör låglönesatsningen att lönerna höjs med 66 kronor extra i månaden för hotell- och restauranganställda och 55 kronor för städare varje år under avtalsperioden.

Snittet för LO:s medlemmar är 30 kronor (40 kronor för kvinnorna och 20 för männen).

Inför avtalsrörelsen ansåg Kommunal att låglönesatsningen var för liten. ”För våra medlemmar räcker den knappt till en Skogaholmslimpa”, sade Tobias Baudin, ordförande för Kommunal, som ställde sig utanför LO:s samordning i avtalsrörelsen.

För de lägst avlönade arbetarna blir det mer än en Skogaholmslimpa per månad (limpan kostar runt 22 kronor på Ica).

Däremot är låglönesatsningen inte tillräcklig för att nå LO:s mål om halverad löneskillnad mellan manliga och kvinnliga arbetare till år 2028.

Målet, som sattes 2015, förutsätter att lönegapet krymper med en halv procentenhet per år. Låglönesatsningen har betydligt mindre effekt än så.

Medan lönegapet mellan manliga och kvinnliga tjänstemän minskade stadigt 2010–2019 har utjämningen bland arbetarna stannat av, visar LO:s lönerapport.

En kvinnlig arbetares lön utgjorde 88 procent av en mans både 2008 och 2019.