Orkan slår mot jordbrukare – förvarning om farlig framtid
Självförsörjande jordbrukare har drabbats särskilt hårt när orkanen Eta slagit mot Centralamerika. Framtiden pekar mot farligare stormar – och fler hotade jobb.
Orkanen Eta orsakar både humanitär kris och jobbkris. Runt hälften av Honduras bananodlingar har förstörts, uppger landets fruktproducenter enligt dagstidningen La Prensa.
Plantageägaren Héctor Castro uppger att 16 000 arbetstillfällen är i fara.
– Jag tror att det här är den största skadan i bananodlingens historia. Det finns plantager som aldrig blivit översvämmade förut som blivit det nu, säger han till tidningen.
När Eta nu rör sig mot amerikanska Florida har den tappat i styrka och nedgraderats till tropisk storm.
Men när ovädret i början av november drog in över Centralamerika var orkanen den kraftigaste att drabba regionen på åratal.
Omfattningen av förödelsen är ännu inte helt klarlagd. Över 2,5 miljoner människor har drabbats och minst 150 har hittills bekräftats döda.
Skyfall, översvämningar och jordskred har slagit hårt mot både den industriella lantbrukssektorn och självförsörjande jordbrukare.
Den allra hårdaste smällen tog Honduras, där 1,8 miljoner människor påverkades.
”Sammanlagt 153,3 tusen hektar av skadade eller förstörda grödor i Honduras kommer att ödelägga landsbygdens försörjning”, skriver FN:s humanitära samordningsorgan OCHA i en rapport från den 10 november.
Detta i ett läge när pandemin redan satt regionens ekonomi under hård press.
Även i grannlandet Guatemala har Eta fått svåra konsekvenser.
”Vi är särskilt oroade över omfattande skador på lantbruket, djurhållningen och landsbygdens försörjning, vilket riskerar att förvärra existerande problem kring matsäkerhet”, skriver OCHA.
Orkanens effekter på det småskaliga lantbruket kan inte bara mätas i skador på redan planterade grödor.
Nicaraguas självförsörjande jordbrukare skulle normalt så nästa skörd nu, men har i stället tvingats evakuera.
Rädda barnens regionala organisation har slagit larm om att förvärrad osäkerhet kring matförsörjningen är att vänta, rapporterar nyhetssajten Devex som bevakar utvecklingsfrågor.
Med flera veckor kvar av orkansäsongen har 2020 redan slagit det tidigare rekordet, från 2005, över antalet namngivna tropiska stormar.
Klimatforskare är försiktiga med att slå fast att den globala uppvärmningen ligger bakom. Däremot ökar enigheten om att klimatförändringarna gör stormarna större, starkare och farligare.
– Vi visar att orkaner avklingar långsammare i ett varmare klimat, säger Pinaki Chakraborty vid universitetet i japanska Okinawa, till BBC.
Orkaner bildas av fukt från varma hav. När de rör sig från havet in över land stängs denna bränslekälla av och de förlorar i kraft.
Men enligt den studie Chakraborty och hans kolleger precis publicerat tar denna process i dag nästan dubbelt så lång tid som för 50 år sedan.
Det innebär att det inte längre bara är kustnära områden som ligger i farozonen.
– Dessvärre tyder vår forskning på att orkanerna framöver kommer att avklinga ännu långsammare, i takt med att klimatet fortsätter bli varmare, och som en följd av det kommer regioner längre inåt land att drabbas av ännu kraftigare stormar, säger Chakraborty.
Att oväder slår mot arbetstillfällen är ingenting nytt.
Enligt siffror från Tuac, fackens röst i det ekonomiska samarbetsorganet OECD, påverkades 567 000 arbetstillfällen när cyklonen Sidr slog till mot Bangladesh 2007. När tyfonen Haiyan härjade Filippinerna 2013 försvann 800 000 jobb.
FN-organet ILO har pekat ut svårigheter för lantbruket som en av de största klimatriskerna för jobben i glesbygdsområden.
Fackens svar på klimatfrågan lyder ”just transition” – rättvis omställning – och handlar om att omställningen till ett hållbart samhälle inte får ske på arbetstagarnas bekostnad.
”Vi fördubblar våra åtaganden i kampen mot klimatförändringarna, som definitivt var en avgörande faktor bakom denna katastrof”, skrev de globala facken i ett gemensamt uttalande efter att cyklonen Idai i fjol drabbat Malawi, Mozambique och Zimbabwe.
Just transition
Just transition är ett begrepp som togs fram inom den internationella fackföreningsrörelsen i slutet på 1990-talet. I grunden handlar det om att klimatomställningen inte bara måste vara ekonomiskt och klimatmässigt, utan även socialt hållbar. Schyssta jobb står i fokus.
2015 antog FN:s arbetsmarknadsorgan ILO riktlinjer för hur just transition ska genomföras. Samma år fördes formuleringar om just transition in i Parisavtalet.
Källa: Union to union