Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Den 19 mars satt Marco Rivadeneira i möte med andra colombianska bondeledare. Utan förvarning stormade beväpnade män in och förde bort honom. En halvtimme senare var han död.

Marco Rivadeneira var ordförande i det lokala lantarbetarefacket i Puerto Asís och en av tre colombianska bondeledare som mördades under andra hälften av mars, rapporterar biståndsorganisationen We Effect. 

Enligt siffror från organisationen Front Line Defenders mördades 304 människorättsförsvarare i världen som mördades i fjol.

Av dessa hörde 195 hemma i Colombia, Guatemala, Honduras eller Filippinerna, fyra länder där We Effect verkar och som granskas i rapporten Bonde med livet som insats

Mark- och miljöförsvarare är extra utsatta. Av de 304 som mördades i fjol tillhörde 40 procent dessa kategorier.

En enkät till 16 av We Effects samarbetsorganisationer i de berörda länderna visar att våld, hot och trakasserier är en del av vardagen för miljöaktivister och bondeledare. 

Förövarna är ofta myndighetsföreträdare, polis och militär, eller representanter för privata företag. Inte sällan har de, enligt rapporten, kopplingar till internationella bolag, som agerar med den nationella regeringens goda minne eller direkta stöd. 

Attackerna mot människor som försvarar mark och miljö ökade med drygt 15 procent under fjolåret, enligt We Effect. Något organisationen kopplar dels till ett minskat utrymme för civilsamhällets organisationer, dels till hårdare tryck på naturresurser i klimatförändringarnas spår. 

– Om vi tar Guatemala som exempel så har du ett ökande tryck på mark och extremt fattiga småbönder som har två valmöjligheter. Antingen att emigrera till USA eller att stanna kvar, och om de stannar måste de försvara sin mark. De tvingas bli ofrivilliga mark- och miljöförsvarare, säger We Effects generalsekreterare Anna Tibblin till Arbetet Global.

Coronapandemin gör dessutom de som tvingats in i skottlinjen än mer utsatta. 

– Det är en global hälsokris, en ekonomisk kris och en kris för demokratin. Auktoritära regimer använder corona som en ursäkt för att införa drakonisk lagstiftning och passar på att tysta oppositionella, säger Anna Tibblin.

I sina rekommendationer till Sveriges regering lyfter We Effect frågan om lagstiftning som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter i produktions- och leverantörsled.

Civilsamhället i såväl Nord som Syd har länge efterlyst bindande juridiska regler, men de flesta stater har visat svalt intresse. Så även Sverige. 

– Många organisationer i Sverige kräver att regeringen ska lagstifta om att företag som verkar utomlands ska bli skyldiga att genomföra mänskliga rättighets-revisioner. Det har också föreslagits av Agenda 2030-kommittén och statskontoret. Men regeringen har sagt nej, senast förra veckan under en debatt i riksdagen, säger Anna Tibblin. 

Det stora flertalet av morden på människorättsförsvarare leder aldrig till fällande domar.

Särskilt bondeaktivister står ofta mot mäktiga ekonomiska intressen, och när dessa intressen är lierade med myndigheterna ökar både sårbarheten och straffriheten. 

Ett exempel är dammen som Filippinernas regering, med hjälp av kinesiskt kapital, vill bygga i Sierra Madres regnskog.

Tusentals familjer kommer att tvingas lämna sina hem om planerna förverkligas och en koalition av grupper har gått samman för att stoppa jätteprojektet. 

Conchita Calzado är en av de mest drivande ledarna i koalitionen Stop the Dam, och lever som en följd av det under dödshot.

– Det skrämmer mig inte. Det skulle vara en ära att dö för något som jag står för och tror på, säger hon i rapporten. 

Fakta: Så drabbas mark- och miljöaktivister

Colombia: 106 mord under 2019 innebar att Colombia för tredje året i rad blev världens dödligaste land för människorättsaktivister.

Filippinerna: Attackerna mot människorättsaktivister har ökat sedan presidenten Rodrigo Duterte tillträdde 2016. I fjol mördades 43. Ingenstans dödas fler urfolks- och bondeaktivister än i Filippinerna.

Guatemala: 15 människorättsförsvare mördades i fjol. Urfolks- och lantbruksaktivister är extra utsatta. Jimmy Morales, som lämnade presidentposten i januari, har smutskastat de hårt drabbade bondeorganisationerna Codeca och CCDA. 

Honduras: 31 människorättsaktivister mördades 2019. Tidigare mord har avslöjat kriminella kopplingar mellan näringslivet, militären och politiken. 

Källa: We Effect, Bonde med livet som insats