En fördubbling av antalet arbetslösa. En restaurangmarknad vars intäkter nästan halverats under pandemin. Ett totalt ras av antalet konferensgäster.

När HRF:s ordförande Malin Ackholt och Visitas förhandlingschef Torbjörn Granevärn rabblar statistik för tiden från mars är siffrorna för hotell- och restaurangbranschen dystra.

I samband med att pandemin slog till pausades förhandlingarna om nya kollektivavtal, men i oktober är det tänkt att de ska starta om. 

Torbjörn Granevärn hänvisar till hur branschen drabbats av pandemin och menar att de bedömningar som gjordes inför förhandlingarna i våras måste omvärderas.

– Besöksnäringen befinner sig i sin värsta kris någonsin, så jag har svårt att se att den här branschen har råd med någon kostnadsökning.

Han betonar att Visita är en del av Svenskt Näringsliv och att man ingår i deras samordning inför ett konkret bud, men säger att bedömningen just nu för den egna branschen är att det saknas utrymme för att avtala om kostnadsökningar i kollektivavtalet.

Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl har också i media under sommaren flaggat för ett eventuellt nollbud i avtalsrörelsen.

Från facken inom industrin, vars avtal blir normerande för övriga branscher, är dock beskedet att man står fast vid det tidigare kravet på treprocentiga ökningar.

Torbjörn Granevärn uppger att Visita nu analyserar om man behöver anpassa sina yrkanden om andra villkor än lön efter vad som skett det senaste halvåret.

– Vi har inga planer på att revidera våra yrkanden i dag, säger Malin Ackholt om HRF:s avtalskrav.

De beskriver båda en bransch som har gått igenom en extrem period, men ger uttryck för lite skilda förväntningar på hösten.

Malin Ackholt tror att ett uppdämt behov av att mötas kommer leda till en viss uppgång i besöksnäringen.

– Men det blir fortfarande långt ifrån de volymer vi hade vid motsvarande tid förra året. 

Torbjörn Granevärn befarar ett stålbad under resten av året.

– Det ser absolut inte ut som att branschen tar fart, jag tror tyvärr att vi har det värsta framför oss, om man bortser från själva chocken i våras.

Båda menar att stödpaket som regeringen har tillsatt nu behöver byggas ut. Det gäller bland annat omställningsstödet som ger stöd utifrån att man tappat omsättning och korttidspermitteringarna som gör det möjligt att låta anställda vara hemma med en stor del av lönen betald.

– Vi måste förlänga de paket som ligger. Jag tänker primärt på omställningsstödet, nedsättningen av arbetsgivaravgifter och systemet för hyresreduceringar, säger Torbjörn Granevärn.

– Jag tycker att regeringen har agerat snabbt och kraftfullt, men jag tror att det fortfarande finns ett stort behov av insatser till vår näring, säger Malin Ackholt.

I fråga om hur den kraftigt ökade arbetslösheten hanterats är hon missnöjd med regeringens agerande.

Från fackligt håll har man efterfrågat regelförenklingar, så som möjlighet till schablonberäkningar, för att snabbare kunna hantera antalet arbetslösa som söker a-kassa.

– Där är jag väldigt kritisk till att man inte har gått oss till mötes. Det här är människor som står utan inkomst och behöver pengar för att överleva, säger hon.