Det blir allt tydligare att EU och USA tacklat jobbkrisen under pandemin på helt olika sätt. De har också lett till stora skillnader på arbetsmarknaderna.

– Jag upplever inte att jag förlorat så mycket ekonomiskt, säger Andrea Knebel som bor i Schwarzwald, sydvästra Tyskland, till The Wall Street Journal.

Hon berättar att hennes liv inte förändrats särskilt mycket under pandemin och att hon får ut 90 procent av sin lön trots att hon skickades hem från sitt jobb på en bilfabrik i april.

Den amerikanska affärstidningen har jämfört hur arbetsmarknaderna påverkats efter sjukdomsutbrottet.

I USA berättar Karren Madera som bor i Baton Rouge utanför Los Angeles att hon i våras blev av med sitt jobb som hotellbokare på ett resebolag.

Hon har sökt 200 jobb sedan dess och följer nyheterna noggrant i förhoppningarna om att nya anslag ska ges till uppsagda arbetare. Hon oroas också för dyra vårdkostnader om hon skulle bli sjuk.

Arbetslösheten har ökat kraftigt i USA under krisen och har på bara några månader gått från drygt 4 procent till nästan 15. Detta trots att den amerikanska ekonomin inte har krympt lika mycket som i EU-länderna, skriver The Wall Street Journal.

I USA krympte ekonomin med 9,5 procent årets andra kvartal. I euroländerna var motsvarande siffra 12,1 procent.

I euroländerna pekar arbetslöshetskurvorna uppåt men inte alls lika brant.

Korttidsarbeten har inneburit att människor stannat hemma men det syns inte i arbetslöshetsstatistiken eftersom statliga subventioner gjort att de permitterats i stället för att ha blivit uppsagda.

I Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien omfattas kring en fjärdedel av löntagarna av korttidsjobben.

EU-ländernas taktik har varit att rikta subventionera så att anställda kunnat behålla sina jobb, även om de just nu inte arbetar.

Om alla som permitterats i EU i stället räknats som arbetslösa skulle arbetslösheten i euroländerna i dag uppgå till 33 procent, i stället för nästan 8 procent som den var i juli i år.

I USA har strategin varit att utöka arbetslöshetsförsäkringen.

Enligt de ekonomer som Wall Street Journal pratat med finns det fördelar och risker med båda metoderna.

Fördelen med EU-ländernas strategi är att löntagarna inte tar lika mycket stryk. De kan behålla sina inkomster och behöver inte oroa sig i samma utsträckning som amerikanska löntagare.

Baksidan är, enligt tidningen, att det riskerar att företag som inte är ekonomiskt hållbara finns kvar längre och att branscherna inte i samma utsträckning tvingas anpassa sig till de nya förutsättningar som krisen skapat.

Anställda i EU kanske kan behålla jobben nu, men riskerar att bli uppsagda i ett senare skede.