Vad gäller egentligen när det kommer till semester? Arbetet reder ut.

1. Har alla rätt att vara lediga?

Rätten att ta ut semester gäller alla som jobbar. Det spelar ingen roll om du är deltidsanställd eller tillfälligt anställd. Enda undantaget är om du är anställd tre månader eller mindre, på exempelvis ett sommarvikariat. Då kan du komma överens med arbetsgivaren om att inte lägga ut semester under anställningstiden.

2. Men om det är pandemi?

Arbetsgivaren får göra undantag om det finns särskilda skäl, dit en pandemi räknas. Hen kan då återkalla en beviljad semester eller avbryta den. Då måste du jobba.

Men det krävs särskilda skäl och att arbetsgivaren försökt med alla andra möjligheter, som vikarier eller övertid, först. Arbetsgivaren kan dock inte begära att du ska vara i beredskap för att rycka in under en beviljad semester.

3. Hur länge får jag ledigt?

Du har laglig rätt till fem veckors semester varje år, 25 dagar. Många kollektivavtal ger extra semesterdagar. Semesteråret löper mellan den 1 april och den 31 mars, om inte kollektivavtalet anger något annat. Det är alltså under det året du har rätt till 25 dagar. Om du anställs efter den 31 augusti får du ta fem semesterdagar fram till nästa semesterår. 

4. Får jag lön eller inte?

Att du har rätt att vara ledig betyder inte att du har rätt till lön. Hur många betalda semesterdagar du har beror på hur länge du jobbat semesteråret innan, som kallas intjänandeåret. För att ha 25 semesterdagar den här sommaren krävs att du har jobbat hela semesteråret, det vill säga från den 1 april 2019 till och med den 31 mars 2020.

Har du arbetat kortare tid minskas antalet betalda semesterdagar i motsvarande mån (se nedan). Du har också rätt till semestertillägg på 0,43 procent av månadslönen varje betald semesterdag.

Räkna ut dagarna du får betalt

Exempel: Du började jobba den 1 december 2019. Fram till och med den 31 mars 2020 har du då varit anställd i 121 dagar. Dela 121 med 365. Multiplicera sedan med 25 och du får fram 8,3. Avrunda sedan uppåt till närmaste heltal. Du har alltså 9 dagars betald semester att ta ut under det följande semesteråret.

5. Om jag varit sjuk eller föräldraledig?

Du tjänar in betald semester även när du är sjuk (dock högst under 180 dagar för ett intjänandeår). Eller föräldraledig (upp till 120 dagar, 180 om du är ensamstående). Även vid ledighet för facklig utbildning tjänar du in semester (upp till 180 dagar), liksom under själva semestern.

6. Får jag ledigt när jag vill?

Semesterlagen ger dig rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommarmånaderna juni, juli och augusti, om inget annat avtalats. Om arbetsgiva­ren har särskilda skäl kan hen lägga semestern utanför de månaderna. Om inget annat avtalats är det arbetsgivaren som bestämmer när du ska ha semester, men det ska ske i samråd med dig. Och du ska få besked senast två månader innan.

7. Om jag inte vill vara ledig?

Om du har 20 betalda semesterdagar måste du ta ut dem. Har du fler dagar kan du spara dem i fem år. Arbetsgivaren kan inte tvinga dig att ta ut obetald semester. Det gäller även om det saknas arbetsuppgifter, till exempel under coronakrisen.

8. Vad gör jag om jag blir sjuk?

Blir du eller dina barn sjuka under semestern kan du avbryta ledigheten. Sjukanmäl till arbetsgivaren och anmäl och ansök om ersättning hos Försäkringskassan. Du kan då ta ut semesterdagar vid ett senare tillfälle.

Fotnot: Semesterlagen är dispositiv, vilket innebär att man kan sluta egna avtal för olika delar. Kolla med ditt förbund eller arbetsgivare vad som gäller hos just dig.

Så mycket semester har andra

Privatanställda arbetare och tjänstemän: Grunden är 25 dagar.

Statligt anställda: Under 30 år: 28 dagar. 31-40 år: 31 dagar. 40 år och uppåt: 35 dagar.

Kommun- och regionanställda: Under 40 år: 25 dagar. 40-50 år: 31 dagar. 50+: 32 dagar.

Lärare: De flesta lärare har lång sommarledighet, men inte fler semesterdagar än andra kommun­anställda. I stället har de arbetstidsavtal där de jobbar i snitt 45,5 timmar i veckan under terminerna, och tjänar på så sätt in den längre ledig­heten under sommaren.

Enkät: Vilken fråga får du oftast om semester?

Willian Batres tågvärd på SJ, Södertälje, fackligt aktiv i Seko
– Hur många veckor man får ta ut i en följd. Eller måste ta. Den andra stora frågan är när och hur de kan söka semester. Vi har ett system med vallängder då vi är så många anställda, så det beror lite var i längden man ligger om man får den semester man vill. Så roterar vi för att det ska bli rättvist. Nyanställda lottas in till en plats. Det är inte det enklaste systemet att förstå.
Josefine Nilsson målare på Miljönären i Falun, sitter bland annat med i avdelningsstyrelsen för Målarna och är ungdomsansvarig
– Det handlar om den extra veckas semester vi har i vårt kollektivavtal, som förnyas vid varje nyanställning. När man kan ta ut den, och om man får ta enstaka dagar och hur länge man har den. Många i vår bransch sägs ju upp under vintern, när det inte finns lika mycket jobb. Sedan blir man återanställd igen, och man ska ha jobbat en månad för att kunna ta ut den extra veckan. 
David Bolin terminal­arbetare, DVS Solutions, Borås, klubbordförande och huvudskyddsombud, Transport
– Den vanligaste är nog: Får chefen neka mig min semester? Kort följt av: När får vi reda på om vår semester är godkänd? Enligt Transportavtalet ska semesterförläggningen för medlemmar förhandlas med antingen ett lokalt förhandlingsombud eller en förtroendevald som förbundet utser. Det kan vara viktigt för att säkerställa att ingen behandlas felaktigt och inte får den semester man faktiskt har rätt till.