Rekordmånga skriver in sig på Arbetsförmedlingen och varsel och konkurser har de senaste veckorna strömmat in i spåren av coronakrisen. Regeringens egna prognoser talar om ett ”worst case scenario” på 13,5 procents arbetslöshet i år.

De flesta som förlorat jobbet i krisens spår ska hanteras av Arbetsförmedlingen. Både för att få tillgång till sin a-kassa och få hjälp att hitta ett nytt jobb.

Samtidigt är Arbetsförmedlingen en stukad organisation på grund av den senaste tidens stora nedskärningar. På lite mer än ett år har myndigheten förlorat 25 procent av alla sina arbetsförmedlare.

Anna Johansson (S) är ordförande i arbetsmarknadsutskottet, som behandlar de förslag om krisåtgärder som regeringen vill att riksdagen ska besluta om.

Hon betonar att Arbetsförmedlingen fick ett tillskott på 330 miljoner, i vårbudgeten som presenterades för någon vecka sedan. Det är pengar som ska gå till saker som lokaler och personal.

Flera fackförbund har dock den senaste tiden krävt mer pengar till Arbetsförmedlingen än de som aviserats i vårbudgeten.

I en debattartikel på DN debatt menar Akademikerförbundet SSR att det måste satsats flera miljarder på myndigheten, både för att bygga upp organisationen igen, och för att storsatsa på arbetsmarknadspolitiska program när krisen får arbetslösheten att skjuta i höjden.

– Det pågår ett arbete med att ta fram budget för 2021 och där finns det ganska många och stora hål att stoppa i den här gången. Men det är klart att det är svårt att bortse från att arbetsmarknaden har förändrats i grunden på väldigt kort tid. Och det bör tas hänsyn till, säger Anna Johansson.

Kommer vi att se någon extrabudget innan höstbudgeten med stora tillskott till arbetsmarknadspolitiska program?
– Det vågar inte jag svara på, men regeringen har hela tiden sagt att man följer läget och inte utesluter någonting. Faller de prognoser man nu gör in då kommer man naturligtvis också titta extra noga på frågan om resurser till Arbetsförmedlingen.

Samtidigt menar hon att den planerade reformen av myndigheten, där externa aktörer ska ta över all jobbmatchning, måste sättas på paus under krisen.

– Jag tänker att det blir en naturlig utveckling. Ska man kunna hantera de varsel som kommit in och de personer som strömmar till och kunna ge dem ett rimligt stöd. Då kan man inte samtidigt hålla på med ett omfattande reformeringsarbete. Det får nog anstå till dess man har bättre kontroll på läget.

En av regeringens krisåtgärder var att minska tröskeln för att få ersättning från a-kassan och höja taket i densamma.

Samtidigt finns det fortfarande personer som inte täcks eller bara kan få grundbeloppet.

Anna Johansson menar att det kommunala försörjningsstödet är det yttersta skyddsnätet för de som inte har någon försörjning. Att a-kassan är just en inkomstförsäkring menar hon är en viktig princip.

– Annars blir det någon form av försörjningsstöd fast man kallar det något annat.

Du är ju gammal kommunpolitiker i Göteborg. Hur oroliga tror du dina kommunkollegor är för de arbetslösa vars sista lön snart är slut och snart ska söka försörjningsstöd?
– Jag tror att kommunerna är jätteoroliga för utvecklingen på arbetsmarknaden, med full rätt naturligtvis. För det är en väldigt dramatisk och snabb förändring som sker. Samtidigt gör staten väldigt mycket för att minska risken att många hamnar på försörjningsstödskontot. Bland annat med förändringarna i a-kassan.

Behövs det mer pengar till kommunerna?
– Vi har varit tydliga med att välfärden, kommunerna och även regionerna behöver mer pengar de närmaste åren, framför allt på grund av den demografiska utvecklingen. Sedan blir det behovet än tydligare i och med att den här krisen.

När det gäller stödet till företag för att motverka att varsel och konkurser menar Anna Johansson att regeringen hittills gjort mycket på väldigt kort tid.

– Det betyder tyvärr inte att man kommer att kunna rädda alla företag, för det här är en enormt stark och väldigt snabb nedgång. Men hittills tycker jag man har gjort de åtgärder som man kan förvänta sig och något mer till och med.

Hon betonar dock att det gäller att hålla tungan rätt i mun så att stödåtgärderna verkligen faller ut som det är tänkt och går till rätt personer och företag.

– Det är kanske inte är så roligt att prata om men det finns en risk att företagen eller personer som egentligen inte borde komma i åtnjutande av de här stöden passar på. Även om det är kris så måste vi hantera skattemedel ansvarsfullt.

Det har höjts röster om att staten borde få del av företag man hjälper att överleva.
– Det är kanske inte den mest dagsakuta frågan att lösa. Men det är klart att om man går in med väldigt omfattande insatser kan man också diskutera vad som ska bli nästa steg i en sån process.

Hur ser du på företagens egna ansvar. Har det svenska näringslivet sparat för lite för dåliga tider?
– Det är en sak med väldigt små företag med väldigt knappa marginaler, det är ganska lätt att förstå att ett sådant företag har svårt att klara en så kraftig nedgång i efterfrågan. Däremot får man väl säga att jag är förvånad över att uthålligheten förefaller vara ganska låg hos en del större företag. Och det är problematiskt.