Spara inte på krutet, utan satsa så mycket det går. Det är budskapet från LO-ekonomerna, som höll en pressträff på torsdagseftermiddagen om hur coronaviruset påverkar Sveriges ekonomi.

Insatserna för att motverka smittspridningen har haft kraftigt negativa effekter på ekonomin, med minskat skatteunderlag, inkomstbortfall för företag och hushåll och att investeringarna och konsumtionen påverkats.

LO-ekonomerna bedömer att en fjärdedel av näringslivets produktion försvinner i april, att 500 000 arbetstillfällen faller bort de närmaste månaderna samt att Sverige har en arbetslöshet på över 10 procent vid årets slut.

De delar inte regeringens bild av att det avsätts stora resurser för nästa år och 2022

– Vår syn är att det redan innan krisen behövdes 30 miljarder extra till kommuner och regioner, säger Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom.

Hon bedömer att krisen gör att Sveriges skuld ökar med 5,5 procent av BNP, men att skuldkvoten kan öka ytterligare.

– Det finns ett stort utrymme för tillfälliga krisåtgärder, säger hon.

LO:s chefsekonom Ola Pettersson kommenterade den politiska inriktningen under krisen.

Han hävdar att det behöver göras ”väldigt mycket mer” innan det går att se ljuset i tunneln. Bland annat att det ska gå att korttidspermittera på heltid.

– Vi behöver frysa ned så stora delar av näringslivet som möjligt för att undvika uppsägningar.

Han vill även att de tillfälliga förändringarna i a-kassan görs permanenta och att las bevaras intakt.

– Vi ser inte att det finns några förutsättningar att gå tillbaka till det gamla systemet för a-kassan. Vi hoppas också på besked från regeringen och samarbetspartierna om att det inte görs några förändringar i las, säger Ola Pettersson.