LO:s krav på låglönesatsning möter hårt motstånd
LO:s krav på en låglönesatsning kommer att vålla ”väldigt mycket diskussion även i den här avtalsrörelsen”, säger Tomas Undin, förhandlingschef för Teknikföretagen, som nu har täta träffar med facken kring avtalskraven.
För facken och arbetsgivarna inom industrin är avtalsrörelsen nu i full gång.
– Vi har träffat motparterna på alla våra avtalsområden inom industrin, och har bokat in flera mötestider i veckan, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare vid IF Metall.
– Vi är igång på alla de sju avtalsområden vi har inom industrin, säger även GS-fackets avtalssekreterare Madelene Engman.
Mötena handlar så här långt om att klara ut vad motparten vill med sina yrkanden, och vilka underliggande problem de är tänkta att lösa.
– Att en del yrkanden är snarlika de krav som ställdes i avtalsrörelsen 2017 betyder inte att innebörden är exakt den samma, säger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin.
Arbetsgivarna har varit extra angelägna om att facken inom industrin ska förtydliga kravet att alla nya och inhyrda anställda ska få en introduktion till risker i arbetsmiljön, liksom kravet att de som varit föräldralediga ska få en handlingsplan som säkrar att de inte halkar efter lönemässigt.
Ett krav som inte kräver närmare förklaring är den låglönesatsning som LO-förbunden driver.
Kravet innebär att när potten för löneökningar räknas fram ute på arbetsplatserna ska alla löner som ligger under 26 100 kronor i månaden räknas som om de vore 26 100 kronor.
På så sätt ska låga löner generera mer pengar till potten än de normalt skulle ha gjort.
Det här är samma slags låglönesatsning som LO-förbunden krävde i avtalsrörelsen 2017, och som då vållade konflikt.
– Jag tror att det blir väldigt mycket diskussion om detta också den här gången, säger Tomas Undin. Det är så starka intressemotsättningar i frågan.
Parallellt med den ”vanliga” avtalsrörelsen ska LO förhandla med Svenskt Näringsliv om förbättringar av olika försäkringar och av Avtalspension SAF-LO.
Kravet att avtalspensionen ska tjänas in från första arbetsdagen, inte från 25 års ålder, skulle öka arbetsgivarnas kostnader – mest på de avtalsområden där många anställda är under 25 år.
– Mot slutet av förhandlingarna börjar man ana vilket utrymme för löneökningar vi får. Då tar vi pengar ut det utrymmet för pensionerna, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Tomas Undin vill inte kommentera hur en eventuell uppgörelse om Avtalspension SAF-LO ska hanteras: ”själva frågan implicerar att arbetsgivarna skulle vara redo att röra sig i fråga om startåldern”.
– Lönekostnaderna behöver växlas ner. Att då få in ökade pensionskostnader är mycket svårt, säger Tomas Undin.
Nytt i årets avtalsrörelse är att Sveriges Ingenjörer kräver en individgaranti, alltså en minsta garanterad löneökning till alla medlemmar.
– Som väntat har vi fått mycket negativ reaktion, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef vid Sveriges Ingenjörer.
Ett nytt krav fanns också med när Sveriges Ingenjörer lämnade sina yrkanden till Innovationsföretagen den 15 januari.
– Tekniska konsulter lägger ner mycket mer tid än de får betalt för. Vår senaste mätning tyder på att det handlar om 5 000 tjänster utöver ordinarie arbetstid. Vi vill att arbetsgivarna ska anteckna all tid som våra medlemmar arbetar.
När avtalen inom industrin löper ut den 31 mars går också Handels och Hotell- och restaurangfackets största avtal ut.
Handels ska utväxla krav med Svensk Handel den 31 januari medan Hotell- och restaurangfacket lämnar sina krav till Visita den 3 februari.
Parterna kommer dock att vänta in de löneökningar som fack och arbetsgivare inom industrin enas om.
– För oss står löneökningstakten i fokus, säger Anna Nordin, förhandlingschef vid Svensk Handel. Också ingångslönerna är en viktig fråga eftersom höga ingångslöner skapar en tröskel för att få arbete i handeln.