Det är grovjobb. Bilverkstäder, restauranger, transporter och byggen.

Oftast män. Ibland frisörer, skönhetssalonger och någon kemtvätt. 

Jerk Wiberg, gruppchef för gränspolisens inre utlänningskontroller i Stockholmsregionen, sammanfattar bilden av arbetsplatserna där de oftast hittar personer utan tillstånd. 

– Ställ dig i Värtahamnen en dag så ser du byggfordonen som kommer och plockar upp folk som precis gått av båten, säger Jerk Wiberg som också berättar att många som jobbar utan tillstånd bor på arbetsplatsen eller i industrilokaler. 

Sommaren 2018 fick polisen större möjligheter att göra egna oanmälda inspektioner i högriskbranscher.

Detta för att kontrollera om arbetsgivare använder sig av otillåten arbetskraft. Något som mött stark kritik från Fackligt center för papperslösa.

Före den nya lagen kom kunde polisen göra kontroller ihop med andra myndigheter. Den möjligheten finns kvar.

Men trots att ett och ett halvt år gått sedan den nya lagen började gälla konstaterar Jerk Wiberg att kontrollerna inte blivit fler i Stockholmsregionen.

– De blir inte fler så länge vi inte får mer resurser. Det är också polisbrist och vi på gränspolisen har fått prioritera våra yttre gränser, till exempel Värtahamnen och Nynäshamn, säger han. 

Enligt polisens siffror för hela landet har arbetsplatsinspektionerna ökat.

Från 1 732 inspektioner 2018 till 2 220 fram till och med oktober 2019.

Men i siffrorna ingår även de kontroller som fick göras även före nya lagen, de som görs ihop med andra myndigheter. Så vilken effekt den nya lagen fått vet inte ens polisen. 

– Systemet vi har för statistik är inte särskilt bra och det är svårt att särskilja många saker, säger Kristoffer Tunander, handläggare på nationella gränspolissektionen.

Men polisen jobbar med att ta fram ett nytt handläggningssystem. 

– Det här är möjligtvis något vi skulle kunna ta med i vårt kommande system. Det hade varit intressant att se om lagen har gett effekt, säger Kristoffer Tunander. 

Jerk Wiberg på gränspolisen i Stockholm säger att de oftast gör kontroller ihop med andra myndigheter i stället för att använda den nya lagen.

Och vanligtvis åker de ut på en arbetsplats tillsammans med Skatteverket.

När polisen åker ut på egna kontroller måste de fokusera på arbetsgivaren och är utelämnad till informationen från arbetsgivaren. Bara om det finns särskilda skäl får de kontrollera de anställda. Men när Skatteverket är med får polisen kontrollera de som jobbar på arbetsplatsen utan att ha särskilda skäl för det.

Polisen kan då göra en så kallad inre utlänningskontroll och stämma av de som vistas på arbetsplatsen mot arbetsgivarens personalliggare. 

– Det är enklare och vår lagstiftning har en svaghet, konstaterar Jerk Wiberg. 

Mikael Holmgren, biträdande sektionschef på Gränspolisen Region Väst, berättar att reklamutdelare och cykelbud är några av de yrkesgrupper de stöter på under sina kontroller. 

– Svårigheten med de branscherna är att kontoret finns på en plats och de anställda på en annan. Då är det svårt för oss att kontrollera anställningskontrakt. Det är samma med exempelvis städbranschen, säger Mikael Holmgren. 

Han berättar om situationer där en person är anställd men en annan person utför jobbet. Och där inte arbetsgivaren känt till det. 

Han instämmer med Jerk Wiberg på gränspolisen i Stockholm att det är lättare med myndighetsgemensamma kontroller, även om det finns andra möjligheter att göra oanmälda arbetsplatsinspektioner. 

– Det är ett komplext system där det finns utrymme för den som vill att försvåra för oss. 

Att polisens arbetsplatsinspektioner ökar förklarar handläggaren Kristoffer Tunander så här: 

– Man har anställt fler poliser som arbetar med arbetsplatsinspektioner. Det har börjat ge genomslag helt enkelt.