Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Nästan hela befolkningen är drabbad. Värst är det för dem som arbetade på bananodlingarna. 

– De spred giftet för hand. Utan handskar och masker, och ofta klädda i shorts eller kjol. Men vi vet inte hur många personer som är berörda. Det är vanligt med säsongsarbete och svartarbete på bananplantagen, säger Jean-Marie Nomertin, ledare för facket CGTG i Guadeloupe. 

1972 började bananodlare i franska Västindien använda klordekon, för att bekämpa en fruktad skadeinsekt. Men redan 1976 förbjöd USA medlet. Myndigheterna hade upptäckt allvarliga hälso- och miljöproblem i och runt en fabrik, i delstaten Virginia, som tillverkade produkten. 

Frankrike väntade däremot ända till 1990 med att stoppa användningen, och ägarna för bananodlingarna i Guadeloupe och Martinique fick dispens och kunde sprida giftet ända fram till 1993. 

– Så sent som i går hittade man en undanstoppad säck med klordekon här, berättar Jean-Marie Nomertin. 

Inte förrän vid millenniumskiftet började franska myndigheter mäta konsekvenserna.

Substansen har förorenat fiskevatten och jordar. Den är närvarande i hela livsmedelskedjan, och kan finnas i rotfrukter som sötpotatis och jams, som är vanliga matvaror på öarna. 

95 procent av invånarna i Guadeloupe och 92 procent i Martinique har i dag spår av klordekon i blodet. 

Substansen är hormonstörande, den kan skapa kognitiva och motoriska utvecklingsstörningar hos barn, och vara cancerframkallande.

Ingenstans i världen är andelen män med prostatacancer, så hög som i Martinique. 

Under det senaste halvåret har en parlamentarisk undersökningskommission i Frankrike försökt att gå till botten med katastrofen. 

I slutet av november slog kommissionen fast att det är den franska staten, som bär det största ansvaret. 

Statens representanter föll till föga för ett intensivt lobbingarbete. Plantageägarna, industrin, lokala folkvalda och myndigheter lobbade starkt för vad de kallade för ett ”mirakelmedel”, som de hävdade var oundviklig för ekonomin. 

Malcolm Ferdinand var en av de som vittnade framför den franska kommissionen.

Men de franska myndigheterna var medvetna om riskerna redan 1969. 

Arbetarna på bananplantagen slog larm 1974. 

”Två år efter att klordekon hade tillåtits, genomförde arbetarna på bananodlingarna en av de mest omfattande strejkerna någonsin i Martinique, och krävde ett stopp för användningen av substansen. De kände vad giftet gjorde med deras kroppar”, vittnade Malcom Ferdinand, när han hördes inför kommissionen. 

Han är uppvuxen i Martinique, är miljöingenjör och forskar i politisk filosofi vid det franska forskningsinstitutet CNRS. Han säger att miljöskandalen har stora konsekvenser för det sociala livet på öarna. 

– Den har ökat misstänksamheten mellan invånarna, misstron mot lokala politiker, och mot det demokratiska systemet överlag.

Den har också praktiska konsekvenser, som att fiskare inte längre kan fiska där de brukar, och att invånarna inte kan odla sina grönsaker som förr. 

Eftersom statens ansvar nu är fastslaget är det sannolikt att Frankrike inrättar en skadeståndfond för klordekon-offren. 

Malcom Ferdinand säger till Arbetet att det är bra. 

– Men jag tror också att det är viktigt för offren att de får rätt inför en domstol. 

Själv arbetar han med en kartläggning av klordekonanvändningen i världen. 

– Substansen har använts i ett 20-tal länder, bland annat i Östeuropa, och i Afrika. Men i dag finns inte många uppgifter om eventuella skador. 

Guadeloupe och Martinique

Är två franska departement i Västindien, med omkring 770 000 invånare och en sammanlagd yta på 2 756 kvadratkilometer. 

I Guadeloupe, som är större än Martinique, arbetar 12 procent av invånarna inom jordbruket, som täcker en tredjedel av ytan. 

Totalt producerar de båda ögrupperna omkring 270 000 ton bananer om året, som framförallt går på export. Produktionen sysselsätter omkring 10 000 personer. En annan stor jordbruksprodukt är sockerrör. 

Klordekon

Som har sålts under flera namn, bland annat Kepone, Curlone, är ett miljögift, som har lång nedbrytningstid, och förorenar jordar och vattendrag, och därmed också rotfrukter och fiskar. Enligt Karolinska institutet är det ett ”insektsmedel av kraftigt klorerat polycykliskt kolväte”. 

I Guadeloupe och Martinique användes substansen mellan 1972 och 1993 för att bekämpa ”bananträdets största fiende”, en vivel som tillhör familjen skalbaggar, och vars larver bland annat angriper bananstocken. 

1958 – produkten får marknadstillstånd i USA. 

1975 – stängs en Kepone-fabrik i Virginia, USA, på grund av allvarliga miljö- och hälsoproblem. 

1976 – förbjuds substansen i USA. 

1979 – klassas som ”möjligen cancerframkallande” av Världshälsoorganisationen, WHO.

1990 – förbjuds substansen i Frankrike, men bananodlare i franska Västindien får dispens för fortsatt användning till 1993. 

1999 – konstaterar franska myndigheter att substansen har förorenat vattendragen på öarna. 

2002 – konstaterar myndigheterna att jordbruksmark och rotfrukter är förorenade. 

2005 – Klordekon skrivs in på Stockholmskonventionens lista över farliga produkter.