Den student som skadades vid ett tidigare sammandrabbning har nu avlidit. Demokratidemonstranter i Hongkong hedrade hans minne, fredagen den 8 november.

Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

– Det blir allt svårare att ta sig ur det här, säger Joshua Rosenzweig, chef för Amnesty Internationals Östasienkontor i Hongkong.

Just nu befinner han sig i Sverige där han deltog i ett seminarium som anordnades i Stockholm av svenska Amnesty. 

Strax innan seminariet, på fredagen 8 november, kom beskedet att den unga studenten, Alex Chow, som tidigare hittades skadad nu har avlidit.

Alex Chow deltog tidigare i sammandrabbningar med polisen och föll, enligt demonstranterna, från ett parkeringshus då han flydde från polisens tårgas.

Dödsfallet är det första som skett i samband med de senaste protesterna som bröt ut för en månad sedan och det finns inga tecken på att motsättningarna i Hongkong är på väg att minska. 

– Det finns ett mönster i protesterna, säger Joshua Rosenzweig.

Joshua Rosenzweig, Amnesty.

Demokratirörelsen i Hongkong saknar en tydlig ledare och protesterna organiseras via sociala medier där demonstranterna röstar om vad de ska göra. 

Demonstranterna ställer fem krav på regeringen i Hongkong (se faktaruta) varav det tuffaste kravet är ökad demokratisering.

Det är en väg som vare sig chefsminister Carrie Lam eller Kina är villig att ta. 

– Och eftersom det inte finns någon ledare så kan inte regeringen förhandla med någon om de krav som ställs, säger Joshua Rosenzweig. 

Under de senaste månaderna har polisen dessutom gripit många demonstranter och flera anklagelser om övervåld har riktats mot polisen.

Det har, enligt Joshua Rosenzweig, bidragit till att det blivit allt svårare att lösa konflikten. 

Fackföreningsrörelsen HKCTU är dock en sammanhållen kraft som under flera år krävt ökad demokratisering.

HKCTU ställer upp bakom demonstranternas fem krav och har utlyst generalstrejker för att driva igenom dessa. 

Men facket har, enligt Joshua Rosenzweig, endast varit en av flera organisatörer bakom generalstrejkerna och spelar därmed en mindre roll i protesterna. 

Han säger att ett problem är att det inte finns en sammanhållen arbetarrörelse i Hongkong eftersom det även finns regeringsvänliga fackföreningar.

– De hindrar de riktiga fackföreningarna från att agera. 

Kina försöker kyla ned demonstrationerna på andra sätt. 

Kabinanställda på det Hongkongbaserade flygbolaget Cathay Pacific får inte jobba på flygningarna till Kina om de har deltagit i demonstrationer. 

De senaste fem månaderna har konflikten förvärrats men Hongkong har en lång historia av protester. 

1967 inträffade de första stora demonstrationerna då studenter ville frigöra sig från det brittiska imperiet. 

Kina och Storbritannien förhandlade sedan om ett överlämnade av kolonin, vilket skedde 1997. Men det fanns en stor misstro eftersom Hongkongborna reagerat kraftigt på massakern vid Himmelska fridens torg i Peking, 1989. 

Protesterna i Hongkong

• De pågående protesterna inleddes i våras för att stoppa ett lagförslag om att tillåta utlämning av misstänkta brottslingar. Demonstranterna lyckades få Hongkongs regering att lägga förslaget på is, men började samtidigt utvidga sina krav till att gälla ökad demokrati och oberoende från Kina.

• Vid flera tillfällen har demonstrationerna enligt arrangörernas siffror samlat runt två miljoner människor i staden där det bor åtta miljoner. Samtidigt har konfrontationerna mellan polis och demonstranter gradvis eskalerat sedan i somras.

• Konflikten har kastat in Hongkong i den värsta politiska krisen sedan överlämnandet från Storbritannien. Peking har delat ut skarpa varningar till demonstranterna och kinesisk militär har setts öva vid Hongkongs gräns.

• Demonstranterna ställer fem krav. Tillbakadragande av lagförslaget om utlämning, tillbakadragande av Carrie Lams uttalande om att demonstrationerna 12 juni var ett upplopp, att de demonstranter som gripits ska släppas, att polisens agerande ska utredas, ökad demokratisering.

Källor: AFP, Utrikespolitiska institutet m. fl.