Teplockare är en yrkesgrupp som oftast tjänar betydligt mindre lön det skulle behöva för att leva ett drägligt liv.

Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Många i världen klarar sig inte på sin lön.

Rosplockarna i Etiopen är ett exempel. Det finns flera. 

I södra Malawi tjänar teplockare 550 kronor i månaden, men skulle behöva ha en levnadslön på 1 000 kronor.

Fairtrade Sverige har gjort en sammanställning över de inkomster arbetare har inom delar av jordbruks- och textilsektorn i 15 länder. De har därefter jämfört deras inkomster med hur mycket de skulle behöva för att äta sig mätta, bo och för att deras familj ska få en tillfredsställande levnadsstandard. Det kallas för levnadslön. 

I rapporten Rätten till levnads-inkomst: En förutsättning för Agenda 2030 har Fairtrade Sverige utgått från 18 tidigare studier som gjorts inom ramen för nätverket Global Living Wage Coalition.

– Den visar hur illa det är med lönerna och det får konsekvenser. Barnarbete till exempel. Inom kakaoindustrin har vi två miljoner barnarbetare. Vi njuter av något som smakar gott men vi måste också se till att det gör gott för de människor som producerar kakaon, säger Hewan Temesghen, Fairtrade Sveriges generalsekreterare.

Det här är levnadslön

En levnadslön ska täcka arbetstagarens grundläggande behov såsom kostnader för boende, mat, sjukvård, skola för barn och vissa besparingar. 

Det är vanligt med lagstadgad minimi-lön, men den behöver inte alls motsvara en levnadslön. Inom till exempel textilindustrin i många länder i Asien är minimilönerna betydligt lägre än beräknade levnadslöner. 

Inom jordbruks- och textilsektorn når genomsnittsinkomsterna upp till 65 procent av den beräknade levnadslönen, visar undersökningen.  

Rosplockarna i Etiopien, teplockarna i Malawi och textilarbetare i Indien, Pakistan och Bangladesh skulle, enligt rapporten, behöva tjäna betydligt mer för att ha råd med bostad, mat, vård och familj. 

Rosplockare i en lagerlokal i Kenya. Arkivbild från 2010.

Under många årtionden har fackföreningar runt om i världen krävt att regeringarna ska höja minimilönerna. Dessa krav finns kvar då facken kräver bättre villkor för anställda.

Sedan början 2010-talet har begreppet levnadslön börjat användas allt mer. Fackföreningar i Kambodja, Bangladesh och flera andra länder var tidigt ute men numera används det även för att analysera löneläget i till exempel Storbritannien och olika delstater i USA.

Fairtrade Sveriges Hewan Temesghen säger att införandet av levnadslöner skulle vara ett steg på vägen för att uppnå de 17 mål som FN satt för att förbättra världen till 2030.

– I dag kan mindre nogräknade företag tjäna på att kränka mänskliga rättigheter. Vi behöver få till lagar, strukturer och handelsavtal som ser till att företag sköter sig. Det borde inte ens vara tillåtet att betala löner som man inte kan leva på, säger hon. 

Flera företag har också visat ett intresse för levnadslöner. Förra året kom till exempel Axfood överens med den brittiska biståndsorganisationen Oxfam om att analysera leverantörskedjor och i ett senare skede få till en sådan lönesättning. 

Rätten till levnadslön finns i dag inskriven i flera ILO-konventioner.

En arbetare vid en kaffeodling i Guatemala har oftast en inkomst som motsvarar 58 procent av levnadslönen.

Även på EU-nivå börjar det röra på sig. Europaparlamentet har röstat igenom en resolution som stödjer en obligatorisk lagstiftning – Human rights due diligence – som kan leda till att stora företag kan tvingas göra en analys av vilken påverkan de har på mänskliga rättigheter. 

– Om ett sådant EU-direktiv skulle komma på plats kan det förändra hela spelplanen för företags ansvar för mänskliga rättigheter och hållbarhetsarbetet, säger Hewan Temesghen. 

Även om levnadslöner blivit allt mer aktuellt är det fortfarande långt kvar innan det kan leda till stora förändringar. Och flera företag har försökt tidigare, utan att lyckas.

Levanadslön – här är skillnaden störst

Faktiska inkomster som andel av den beräknade levnadslönen. 

Redan 2003 gick svenska modejätten H&M ut med att man inom fem år skulle införa levnadslöner för de 850 000 arbetare som sydde företagets kläder. Men förra året stod det klart att det inte lyckats.  

Det finns även en del invändningar mot begreppet. 

En svårighet är hur man ska räkna ut vad en levnadslön är.

För fem år sedan så stred till exempel textilarbetarfacken i Kambodja för vad de ansåg vara en levnadslön, 177 dollar i månaden.

Enligt regeringens egna uträkningar var levnadslönen då 157 dollar. Olika sätt att räkna gör att det lätt kan uppstå oenigheter om hur stor levnadslönen egentligen är.

– Levnadslöner är bra för att visa att minimilön inte räcker. Från fackligt håll är det viktigt att skapa strukturer som gör att parterna kan förhandla, säger Heidi Lampinen på den fackliga biståndsorganisationen Union to Union. 

Vilka är Fairtrade?

Fairtrade International bildades 1997 som en global paraplyorganisation. I dag finns 21 nationella organisationer, varav Fairtrade Sverige är en. Cirka 1,6 miljoner odlare i 73 länder ingår i de 1 400 producentorganisationer som är certifierade.