– Den enda slutsatsen man kan dra är att vi inte har råd att dra på, säger Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

Hon står inför ett fullpackat rum hos Svenskt Näringsliv i Stockholm och talar om de ekonomiska förutsättningarna inför vårens avtalsrörelse.

Strax ska hon lämna över platsen på scen till Unionens chefekonom Katarina Lundahl som kommer att landa i en annan slutsats.

Rollerna är förstås de väntade då facket ser mer ekonomiskt utrymme än arbetsgivarna.

Bettina Kashefi talar om en avmattad världshandel, handelskrig och Brexit. 

– Världshandeln kommer inte längre att dra och även i Sverige har vi toppat högkonjunkturen. BNP-tillväxten avtar rejält, sammanfattar hon.

Hon talar utifrån en rapport som Svenskt Näringsliv släppt i dag, om just förutsättningarna inför avtalsrörelsen. 

– Det är nog ingen som kan tvivla på att läget är mycket, mycket osäkert, säger hon.

Hon lyfter fram nedväxlad produktivitet och höga svenska arbetskraftskostnader som argument för att växla ned löneökningarna.

Katarina Lundahl från Unionen tycker inte att jämförelser som Svenskt Näringsliv gör bakåt i tiden till 2006 ger en rättvis bild. I stället hänvisar hon till att det skedde en nedväxling av löneökningstakten 2013 och tycker att det är relevant att titta på utvecklingen sedan dess.

– Då ser man att det faktiskt har gått riktigt bra för svensk industri under den här perioden, säger hon.

– Slutsatsen för mig blir att i den här lite lägre löneökningstakten har vi haft en stark konkurrenskraft. Då är det inte givet att den måste växlas ned ännu mer, fortsätter hon.

Hon menar att svensk industri har växlat upp de senaste åren. Och hon delar heller inte bilden av att Sveriges arbetskraftskostnader är höga internationellt sätt. 

Vidare säger Katarina Lundahl sig tro att många företag i dag står starkare inför påfrestningar, bland annat tack vare lärdomar från finanskrisen. 

Men hon är ensam om sin samlade bild bland talarna på seminariet. Susanne Spector, senior analytiker på Nordea, betonar att signalerna om sämre konjunktur är tydliga i Sverige även oberoende av en rad osäkra omvärldsfaktorer.

– I ett vikande konjunkturläge har ju lönebildningen ett ansvar för att inte elda på det genom att växla upp löneökningstakten, säger hon och varnar för en ökad arbetslöshet.

Sist ut på podiet är Mattias Dahl, vice vd och chef för arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv.

– En nedväxling är det jag läser in i min förhandlarhjärna. Sedan hur mycket och på vilken nivå vi landar, det är en helt annan fråga, säger han.

Redan i juni gick Svenskt Näringsliv ut med att ett av deras mål inför avtalsrörelsen är en lägre löneökningstakt.

I övrigt prioriteras att hålla nere ingångslönerna, rätt att sätta löner mer individuellt samt mer flexibilitet i arbetstider och anställningsformer.