Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Regn och gråa moln och ett hav av vajande paraplyer utanför säkerhetskontrollerna.

Strax innan FN:s arbetsmarknadsorgan ILO skulle inleda sitt hundraårsfirande öste regnet ned i ett grått Genève.

6 000 höga politiker och arbetsmarknadstoppar från hela världen är nu samlade för att – förutom att fira hundraårsdagen – diskutera hur framtidens globala arbetsmarknad ska utformas.

När ILO:s generaldirektör Guy Ryder senare ställde sig på scenen i den fullsatta plenisalen var det ILO:s särart och långa historia han flera gånger talade om. Han betonade också ansvaret hos de som är på plats.

– Framtidens arbetsmarknad bestäms inte av robotar eller en artificiell intelligens utan av våra val och vår förmåga att samarbeta.

Det som fungerade igår fungerar kanske inte imorgon, sa ILO:s generaldirektör Guy Ryder under sitt invigningstal och talade om vikten av att gemensamt tackla framtidens arbetsmarknadsutmaningar.

Utmaningarna för ILO som ska främja sysselsättning och anständig arbetsmiljö är många.

I dag lever 300 miljoner arbetare i extrem fattigdom och har en inkomst på under 1 dollar om dagen.

Två miljarder arbetar i den informella ekonomin och 2,8 miljoner dör varje år på grund av arbetsplatsolyckor eller arbetssjukdomar och en tredjedel av den globala arbetskraften jobbar mer än 48 timmar per vecka. 

Vid sidan av detta så håller ny digital teknik samt behovet av en klimatomställning på att i grunden förändra förutsättningarna för framtidens arbetsliv.

Årets ILO-möte, som pågår mellan den 10 och 21 juni, är extra stort eftersom organisationen firar sin hundraårsdag. 

Sveriges statsminister Stefan Löfven, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes president Emmanuel Macron, Rysslands premiärminister Dmitry Medvedev, Turkiets vice-president Fuat Oktay är några av besökarna.

På plats finns även Sydafrikas president Cyril Ramaphosa.

Tillsammans med den svenska statsministern har han lett en arbetsgrupp som tagit fram en av konferensens tyngsta rapporter som handlar om framtidens arbetsmarknad, vilket också är temat för årets konferens: ”Framtidens arbetsliv”.

I rapporten anges en färdplan för hur länder kan agera då deras arbetsmarknader påverkas av en ökad digitalisering, migration, klimatförändringar och globalisering.

Under konferensen ska delegaterna diskutera detaljerna i denna färdplan.

I slutet av konferensen ska strategin presenteras i en deklaration. Denna blir inte bindande utan ska mer ses som en sorts vägledning för de 187 länderna som ingår i ILO.

Den andra tunga frågan på årets möte handlar om att införa en ny konvention för att hantera våld och trakasserier i arbetslivet.

Den svenska regeringen omnämner den gärna som en metoo-deklaration eftersom den till en början hade sitt sikte att fokusera på kvinnors utsatthet på den globala arbetsmarknaden men sedan har vidgats till att omfatta alla.

Arbetet med denna konvention har pågått i många år och är tänkt att kröna årets möte men som vi tidigare har rapporterat finns en stor oenighet mellan fack, arbetsgivare och stater hur en sådan ska se ut.

ILO

• ILO bildades 1919 strax efter första världskriget under en tidpunkt då arbetarrörelsen och demokratirörelsen växte sig stark i världen. Stater, företag och fack ingår i organisationen, vilket är unikt i FN-sammanhang. 

• Hundraårsfirandet innebär att många tunga politiker och företrädare kommer till Genève. Utöver presidenter, premiärministrar och arbetsmarknadstoppar kommer 6 000 tjänstemän och representanter att finnas på plats på årets konferens som pågår mellan den 10:e och den 21:e juni.

• 187 länder är med i ILO vars uppgift är att främja sysselsättning i världen, goda arbetsvillkor, arbetsfred och social rättvisa.

• ILO:s två främsta verktyg för detta är konventioner, som länder kan förbinda sig att följa, eller rekommendationer som stakar ut ett mål för hur FN-organet ser på hur arbetslivet bör utvecklas.

• ILO har antagit 189 konventioner (varav Sverige har ratificerat 94) och 204 rekommendationer.

• Det finns inga hårda straff, i form av böter eller dylikt, om ett land bryter en konvention. Däremot kan sådana länder hamna på en skamlista och läget i dessa länder tas sedan upp och analyseras vilket kan leda till offentlig kritik.