Fackens reaktioner på krav från C och L: ”Förhandlingstaktik”
Kraven från C och L för att släppa fram en S-regering är i stora stycken oacceptabla för facken - som väljer att se dem som förhandlingstaktik.
Susanna Gideonsson, ordförande Handels, analyserar Annie Lööf och Jan Björklunds krav för en S-regering.
När Handels ordförande Susanna Gideonsson hörde centerledaren Annie Lööfs krav för att eventuellt släppa fram en socialdemokratisk regering var hennes spontana tanke: ”Jaha, det lackar mot jul och önskningar kan man ha många”.
– Men sedan tänkte jag att det är bra att de bryter dödläget och börjar prata politik, säger Susanna Gideonsson.
Väldigt mycket av det vi hör låter som när vi börjar våra avtalsförhandlingar, säger LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson till Aftonbladet.
– Då får vi alla kraven från arbetsgivarna med förändringarna de vill ha. Men när vi har förhandlat brukar vi vara någorlunda överens.
I Centerpartiets valmanifest och vårmotion 2018 lyfts den tudelade arbetsmarknaden och utrikesföddas utanförskap fram som en ödesfråga.
Också för Liberalerna har jobb för nyanlända högsta prioritet.
Alliansens gemensamma förslag har varit så kallade inträdesjobb där nyanlända får arbeta för 70 procent av kollektivavtalens lägsta löner.
Mot det står de så kallade etableringsjobb som facken, arbetsgivarna och regeringen enats kring.
– Det här är en fråga för parterna. Den svenska modellen är att parterna sköter den här typen av frågor, säger Susanna Gideonsson.
– Facken måste kunna kontrollera så att jobben för nyanlända inte används på fel sätt, säger Sekos ordförande Valle Karlsson. Det vore lämpligt att utgå från etableringsjobben. Men det är inte milsvid skillnad mellan förslagen, det borde gå att prata ihop sig.
Den förmodligen hårdaste utmaningen mot facken är kraven från L och framför allt C om uppmjukat anställningsskydd.
”En attack på alla löntagares trygghet”, enligt Elektrikerförbundets ordförande Jonas Wallin.
Ska anställningsskyddet förändras, till exempel turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist, måste de anställda kompenseras genom ökad trygghet på andra sätt, kanske i form av garanterad kompetensutveckling, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson i Aftonbladet.
– Det här är i grunden en partsfråga, säger Valle Karlsson, som påminner om att anställningsskyddet just nu diskuteras i förhandlingar mellan LO och Svenskt Näringsliv.
Fackförbundens ordföranden är vana förhandlare, och att man inte pekar ut något av kraven från C och L som förhandlingsbart respektive omöjligt att diskutera, sitter i ryggmärgen.
– I förhandlingar är allt ett paket. Man kan förlora någonting, men då måste det också finnas en uppsida, säger Susanna Gideonsson.
Jan Björklund har sagt att slopad värnskatt för höginkomsttagare är högt prioriterat för Liberalerna, men att inget parti kan vänta sig att få igenom samtliga av sina krav.
Annie Lööf (C) har däremot inte signalerat någon kompromissvilja, utan sagt att hon lämnar en kravlista som Socialdemokraterna ska acceptera för att Centern ens ska överväga att släppa fram en S-regering.
Annie Lööfs sätt att närma sig en motpart förvånar de fackliga ledarna, och Valle Karlsson välkomnar Centerledaren till en förhandlingskurs.
– Om man till varje pris vill att det ska föras en borgerlig politik, så är det rimligt att Centern och Liberalerna vänder sig till sina kollegor på högerkanten i stället, säger Sekos ordförande. Ställer man ultimativa krav går det inte att nå framgång.
Läs mer om partiernas syn på arbetsmiljö och arbetsrätt
• Så mycket vill partierna satsa på arbetsmiljö
• Vilka partier vill lagstifta bort hyvling?
Så tyckte C och L om arbetsmarknadspolitisken inför valet
Centerpartiet:
- Inträdesjobb för nyanlända med 70 procent av kollektivavtalets lägsta lön.
- Slopade turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist i företag med färre än 50 anställda
- Slopad arbetsgivaravgift på lön upp till 16 000 kronor i månaden för den som är ny på arbetsmarknaden
- Tredubbling av rut-avdraget, som beskrivs som ”en språngbräda” för nyanlända kvinnor
- Sänkt taket i a-kassan, från dagens 25 025 kronor i månadslön till 22 000, och snabbare nedtrappning av ersättningen
- Lägga ner Arbetsförmedlingen och ersätta den med fristående alternativ
- Arbetsmiljö: Centerpartiet vill spara på Arbetsmiljöverket. I budgetmotionen i våras föreslog C 95 miljoner kronor mindre i anslag 2018 än regeringen, som satsade 763 mkr 2018.
- Arbetskraftsinvandring: C slår vakt om de liberala regler som infördes 2008, och som innebär att ett arbetserbjudande räcker för att människor ska få komma till Sverige från länder utanför EU för att jobba
Liberalerna
- Inträdesjobb för nyanlända med 70 procent av kollektivavtalets lägsta lön.
- Vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska turordningen ändras så att kompetens, inte anställningstid, avgör vem som får stanna
- Krav på proportionalitet vid stridsåtgärder, framför allt för att komma åt sympatiåtgärder.
- I sin budgetmotion ville L spara 177 mkr på Arbetsmiljöverket under 2018, vilket är mer än något annat parti.
- Obligatorisk a-kassa. Sänkt ersättningstak - 680 kronor ska vara högsta dagpenning. Dessutom ska ersättningen trappas ner snabbare.
- Slopad värnskatt – L kräver "bindande beslut i närtid" om detta. Brytpunkten för statlig inkomstskatt ska höjas rejält.
