”Klyftan mellan inrikes och utrikes födda är en av de största i västvärlden”

”Låt inte Sverige klyvas”, manar Centerpartiet i sin valplattform.

Den tudelade arbetsmarknaden, där inrikes födda har låg arbetslöshet medan utrikes födda stängs ute av höga murar, beskrivs som en ödesfråga.

Det får motivera ett batteri av förslag som ska riva murarna och förbättra integrationen. Dit hör inträdesjobb för nyanlända med 70 procent av kollektivavtalens lägsta löner.

Slopade turordningsregler vid uppsägning i företag med färre än 50 anställda. Och en tredubbling av rutavdraget, ”en språngbräda” för nyanlända kvinnor.

Bilden av den misslyckade integrationen i Sverige är väl etablerad. Men är den sann?

SCB:s statistik visar att flyktingar nu börjar komma i arbete snabbare.

Och sysselsättningsgraden bland utrikes födda är faktiskt högre i Sverige än genomsnittet i EU – trots att Sverige har tagit emot fler flyktingar än andra länder.

– Det största problemet i Sverige i dag är att människor aldrig får en lön över huvud taget. Att vi riskerar att få en permanent underklass, säger Annie Lööf (C).

– Sverige är väldigt duktigt på hög sysselsättning, säger Annie Lööf. Det beror bland annat på att vi har en hög andel kvinnor som arbetar.

– Men tittar vi på skillnaden mellan inrikes och utrikes födda så är det ju sexton procentenheter som skiljer åt. Den klyftan är en av de största i västvärlden. Det behöver vi förändra.

Annie Lööf pekar på studier av hur snabbt de som flydde från det forna Jugoslavien på 1990-talet kom ut på arbetsmarknaden.

– I Gnosjöregionen där jag är uppvuxen har vi i många decennier varit duktiga på integration. Där hade nästan nio av tio jobb inom bara några år. Motsvarande siffra i Malmö var tre av tio. Med det här vill jag säga att integrationen går att påverka.

Vad gjorde då att det gick så mycket bättre i Gnosjö?

Samverkan mellan kommunerna och företagen till exempel, svarar Annie Lööf.

Att småföretagen tog ett jättestort ansvar, att man ordnade språkinlärning på arbetsplatserna.

Jag är väldigt stolt över att Sverige är ett öppet land som tar emot människor från andra länder som vill jobba här.

Annie Lööf

Faktorer som har med företagens inställning att göra är dock svåra att föra över till hela Sverige.

Centerpartiets förslag handlar i stället främst om att göra det billigare att anställa nyanlända och unga utan gymnasieexamen – genom inträdesjobb, och genom slopad arbetsgivaravgift på lön upp till 16 000 kronor per månad för dem som är nya på arbetsmarknaden.

”En rad i cv:t är bättre än att ha ett tomt cv”

Vad ska ni göra för att människor inte ska fastna i jobb med låga löner? frågar Arbetet.

Annie Lööf har tagit emot oss i lätt och glad stämning och suttit bekvämt tillbakalutad i sitt rum i riksdagen (som är mindre än de andra alliansledarnas, hennes åtta par skor får nätt och jämt plats i den lilla hallen).

Nu skärper hon tonen och lutar sig fram över bordet:

– Det största problemet i Sverige i dag är att människor aldrig får en lön över huvud taget. Att vi riskerar att få en permanent underklass.

– Och det oroar mig på djupet. För det passiva utanförskapet med långvarigt bidragsberoende är grunden till psykisk ohälsa, ibland kriminalitet, den där känslan av att man inte är en del av samhället.

Men Centerpartiet ställer inga krav på lärande i inträdesjobben. Vad talar för att människor ska gå vidare till bättre betalda jobb?
– Det är klart att en rad i cv:t är bättre än att ha ett tomt cv. Och om arbetsgivare anställer och investerar i medarbetare, så är det klart att man behåller dem då man har lärt känna dem och de har lärt sig arbetet.

– I Gnosjöregionen där jag är uppvuxen har vi i många decennier varit duktiga på integration. Där hade nästan nio av tio jobb inom bara några år, berättar Annie Lööf (C).

Sett med fackliga ögon är kollektivavtalens lägsta löner ett golv som inte på några villkor får brytas igenom. Med inträdesjobb vill alliansen göra just det: lagstifta om löner lägre än kollektivavtalens.

För Annie Lööf är detta inte svårt. Hon har varit fackmedlem i 16 år (i Jusek), och pappa var förtroendevald i Polisförbundet, påpekar hon.

Men forskning visar att lägre ingångslöner kan hjälpa människor som står utanför att komma in i värmen. Och just det driver henne, ”det är mitt socialliberala patos”.

Varför skulle arbetsgivare anställa städare till full lön om de plötsligt kan betala mindre?
– Det handlar ju om två helt olika kategorier av människor! Den ena har levt i långvarigt utanförskap, har kanske ingen skolbakgrund, och behöver lära sig ett jobb på jobbet. Den andra har förmodligen arbetat som städare en längre tid och har då lön enligt kollektivavtal.

– Det handlar om att fler ska få börja resan, få lön och kollegor. LO:s lögnaktiga kampanj om sänkta löner, den är så ovärdig.

”När ett fåtal företag missköter sig svartmålar man alla”

2017 och 2018 har polisen, Arbetsmiljöverket och Skatteverket gjort razzior på hundratals byggföretag, städfirmor och restauranger, och funnit ett utbrett och grovt utnyttjande av utländsk arbetskraft.

Jerk Wiberg, som har arbetat vid gränspolisen sedan 1995, säger till Arbetet att missbruket tog fart 2008 då alliansregeringen bestämde att ett arbetserbjudande räcker för att man ska få komma till Sverige. ”Det utlöste en lavin, det blev handel med arbetstillstånd.”

Hur ser du på 2008 års reform i dag?
– Jag är väldigt stolt över att Sverige är ett öppet land som tar emot människor från andra länder som vill jobba här. De civilingenjörer, systemutvecklare och för den delen diskare som kommit hit har gjort något fantastiskt. De har betalat skatt och gjort rätt för sig.

– I stället för att skjuta hela den här viktiga reformen i sank bör man skärpa tillsynen. Det är synd när ett fåtal företag som missköter sig gör att man svartmålar alla.

”Vi behöver sjösätta breda reformer för arbetsmarknaden”

Centerpartiet vill helt slopa turordningsreglerna vid uppsägning i företag med mindre än 50 anställda och låta en kommission se över arbets- och konflikträtten.

Men hur en reform bör se ut vill centerledaren inte precisera.

– Nästa mandatperiod behöver vi sjösätta breda reformer för arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och skatterna. Vi behöver fler jobb, trygghet i den omvandling av arbetsmarknaden som pågår, och fler bostäder. Det finns olika förslag om detta, det viktiga för mig är att det blir blocköverskridande överenskommelser.

Det handlar om att fler ska få börja resan, få lön och kollegor. LO:s lögnaktiga kampanj om sänkta löner, den är så ovärdig

Annie Lööf (C)

Att arbete ska löna sig bättre var alliansregeringens tema. Centerpartiet vill gå vidare med skattesänkningar på arbete.

Men också med sänkt inkomsttak i a-kassan från 25 000 till 22 000 kronor och snabbare nedtrappning av ersättningen.

Saknar arbetslösa morötter för att söka jobb?
– Nej definitivt inte, svarar Annie Lööf. Men de länder som har lägre arbetslöshet än vi använder a-kassan som ett instrument. Ersättningen ska trappas av stegvis, det ökar drivkrafterna att komma i arbete.

Arbetets partiledarintervjuer

1. Jan Björklund, Liberalerna Läs intervjun här

2. Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet Läs intervjun här

3. Gustav Fridolin, Miljöpartiet Läs intervjun här

4. Ulf Kristersson, Moderaterna Läs intervjun här

5. Ebba Busch Thor, Kristdemokraterna Läs intervjun här

6. Stefan Löfven, Socialdemokraterna Läs intervjun här

7. Jimmie Åkesson, Sverigedemokraterna Läs intervjun här

8. Annie Lööf, Centerpartiet

Verklighetskollen

Vad är kollektivavtalets lägsta lön för ett 20-årigt restaurangbiträde utan förkunskaper?
– Tror den ligger på 18 000–19 000. Jag hade förresten 13 000 på mitt första jobb efter studenten.

Vad heter serien om arbetsförmedlingen i Örnsköldsvik som gått i SVT på torsdagar under våren?
– Det vet jag inte.

Vad kostar en liter mellanmjölk från Arla på Coop?
– O, jag köper laktosfri, den är lite dyrare. Jag tror jag betalar tio-elva kronor för min laktosfria.

Rätt svar: 21 482 kronor i månaden. ”Sveriges bästa arbetsförmedling”. Arla mellanmjölk: 9:95 kronor. Laktosfri: 15:95 kronor.