”Vi har aldrig velat riva upp arbetsrätten”

Ulf Kristersson skivar svärmors hembakta sockerkaka och lutar sig sedan fram för att titta närmare på det som Arbetets utsända lagt på bordet.

Ett 14 år gammalt nummer av LO-tidningen, som Arbetet hette då.

Fredrik Reinfeldt tittar in i kameran. Ulf Kristersson läser rubriken högt: ”Han vill inte riva upp arbetsrätten” och konstaterar sedan:

– Vi vill inte heller riva upp arbetsrätten. Det har vi ju aldrig velat.

Nuvarande Moderatledaren menar att det är en felaktig bild att Reinfeldtregeringen inte alls ville röra arbetsrätten och att det nu skulle ha skett ett stort skifte.

Han säger att den regeringen var ”djupt insyltad” när arbetsmarknadens parter förhandlade om turordningsregler och att man var villig att stötta upp från statligt håll.

– Jag är fast övertygad om att en tidsgräns behövs, säger Ulf Kristersson gällande sjukförsäkringen.

Men de förhandlingarna gick i stöpet 2015. Det blev inget nytt omställningsavtal mellan PTK (som förhandlar åt TCO och Saco) och Svenskt Näringsliv.

Och nu – när Svenskt Näringsliv hoppas på ändrad turordning i förhandlingar med LO – är frågan vilket tålamod en eventuell framtida alliansregering har.

Moderaterna ropar nu på omgjord lagstiftning. Efter beslutet på M-stämman i höstas är arbetsrätten i valårets skottglugg.

Kompetens – inte antal år i arbetet – ska bli det väsentliga, vill partiet. Exakt hur det ska göras är oklart.

Arbetet har tidigare sökt svar på den frågan, men Moderaterna hänvisar till att de vill föra dialog om förändringar med arbetsmarknadens parter.

Klart är att Kristerssons tålamod tryter, men han är lite försiktig i retoriken.

Jag blir bara trött. Det är att avsiktligt missförstå. De vill måla en nidbild

Ulf Kristersson om LO:s kampanj

– När jag var hos TCO:s styrelse nyligen sa de ungefär ”men du, var lite försiktig så att ni inte ger arbetsgivarna en känsla av att de inte behöver göra någonting alls, för att ni tänker lösa problemet åt dem”. Då säger jag: all respekt för den synpunkten.

– Varje sådan förändring vi gör i politiken riskerar att göra den ena sidan av parterna mindre förhandlingsvillig med den andra. Där tycker jag att politiken ska ha rätt stor respekt.

Flera gånger under intervjun återkommer Ulf Kristersson till hur mycket han personligen uppskattar LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson. ”Otroligt kul att prata med”.

De har inte träffats på tu man hand sedan han tog över efter Anna Kinberg Batra i oktober.

Men som samtidiga ordförande för SSU och MUF sågs de mycket.

– Jag gillar honom, jag ska bara ha det sagt först.

Sedan kommenterar han, som efterfrågat ett vuxet samtal i debatten, något han ser som ovuxet: LO:s kampanj med Ulf Kristerssons ansikte och texten: ”Moderaterna vill försämra anställningstryggheten i Sverige. Det har de själva berättat”.

– Jag blir bara trött. Det är att avsiktligt missförstå. De vill måla en nidbild.

”Jag säger inte blankt nej till etableringsjobb – men vår modell är bättre”

I början av mars nådde fack och arbetsgivare en överenskommelse med regeringen om etableringsjobb för nyanlända och långtidsarbetslösa.

Inkomsten ska motsvara den lägsta lönen i kollektivavtal och staten ska stå för cirka hälften av lönen som beräknas till runt 20 000 kronor.

I den här frågan är fack, arbetsgivare och regering eniga.

Alliansen vill i stället lagstifta om löner på 70 procent av ingångslönen i branschen, så kallade inträdesjobb.

– Åtminstone när jag är på mitt soligaste humör brukar jag ta fasta på att det finns en likhet ändå. Vi kommer in i frågan lite olika, men vi ser samma problem. Det är väl en god utgångspunkt.

Uppgörelsen är klar, men lagändringar som gör etableringsjobb möjliga avgörs först efter valet.

Säger du blankt nej till etableringsjobb?
– Jag säger inte blankt nej till det. Jag säger snarare att om det här skulle fungera, kan man i så fall bygga ut det så att det inte finns så många begränsningar? Vi har haft invändningar på själva konstruktionen, att man får 10 000 i månaden i bidrag för att gå till jobbet.

– Alliansen har sagt att vår modell är bättre. Men jag är mer intresserad av att man löser rätt problem, än att man löser det på exakt det sätt som vi har föreslagit.

”När det gäller integrationsproblemet är jag rädd att politiken har varit för passiv för länge”

Det är en diplomatisk statsministerkandidat som äter sockerkaka inne på arbetsrummet på Mynttorget, ett stenkast från riksdagen.

Han berömmer fack och arbetsgivare i Sverige för deras förmåga att välkomna ny teknik, i en allt mer globaliserad och konkurrensutsatt värld.

Svaren på Arbetets frågor föregås ofta av en lång nyansering.

Det gäller även frågan om vilket förtroende han har för förhandlingsförmågan hos arbetsmarknadens parter.

I huvudsak mycket gott, inleder han. Det är få konfliktdagar, Sveriges konkurrensförmåga har stärkts och samtalet är ”civiliserat”.

Vi kommer in i frågan lite olika, men vi ser samma problem. Det är väl en god utgångspunkt

Ulf Kristersson om etableringsjobb vs Alliansens modell

– När man sagt det finns det alltid en gräns för hur länge politiken kan sitta och titta på. När det gäller integrationsproblemet är jag rädd för att det varit för passivt för länge, man har låtit bidragen ticka på, låtit arbetslösheten förbli och tänkt att parterna förr eller senare ska lösa det här.

Regeringen vill återinföra avdragsrätten för fackavgift, och förslaget lär få ja i riksdagen.

Men vad händer om Moderaterna får regeringsmakten?
– Det är ingen hemlighet att vi har varit skeptiska till det tidigare. Men jag vet inte hur vi kommer att agera, vi har inte pratat igenom det i Alliansen än.

”Jag är en tråkig ekonom – incitament har betydelse”

I december röstade Alliansen och Sverigedemokraterna igenom en uppmaning till regeringen om att återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen.

På frågan om detta blir en av de första åtgärderna för en eventuell M-ledd regering säger Kristersson:

– Det har jag lite svårt att svara på. Men jag är fast övertygad om att en tidsgräns behövs. Alla seriösa sjukförsäkringar har tidsgränser. Sen kan man säkert diskutera exakt var den ska ligga, men att inte ha en gräns är i praktiken att ge upp och släppa igenom mer och mer sjukskrivningar.

I dag får den som är sjuk ingen ersättning första dagen, en så kallad karensdag.

Denna dag vill regeringen ersätta med ett karensavdrag, något som Moderaterna tycker är bra.

Men partiet vill även införa en extra karensdag i övergången från sjuklön (första 14 dagarna) till sjukpenning.

Samtidigt är Sverige ett ganska jämlikt samhälle, vi gillar inte amerikanska löneskillnader

Ulf Kristersson

– Det skulle vara ett sätt att markera och det vore rättvisare. Det skulle vara en modell värd att pröva.

Vad är det ni vill åt?
– En begränsad användning av sjukförsäkringen. I dag är ingen emot nuvarande karensdag av samma skäl. Det begränsar sjukfrånvaron helt enkelt. Jag är en tråkig ekonom, men jag är säker på att incitament har betydelse.

Regeringens mål om att sjukpenningtalet i slutet av år 2020 ska vara högst nio dagar i snitt per person och år har risats.

Från fackligt håll har kopplingar gjorts mellan målet och det faktum att andelen personer som nekas sjukpenning ökat kraftigt de senaste åren.

Socialminister Annika Strandhäll (S) har avvisat kritiken och pekat på att målet är ett samhällsmål, inte ett mål för individen.

Vad tycker den tidigare socialförsäkringsministern Ulf Kristersson om målet?

– Jag hade inte formulerat det riktigt så. Vi använder formuleringen låg och stabil sjukfrånvaro. Det som oroade mig under min tid var minst lika mycket ryckigheten som nivån. Hur kan det vara så att det går upp som bara den och så går det dramatiskt ner? Vår sjukförsäkring är känslig för hur vi pratar om den snarare än för hur sjuka vi är. Och det tycker jag är en sjukdom i själva sjukförsäkringen.

”Det kan inte vara en teoretisk konstruktion av ett arbete”

Inom kort ska Högsta förvaltningsdomstolen pröva två fall med personer som blivit nekade sjukpenning efter 180 dagar.

Efter den tidsgränsen prövas arbetsförmågan mot något som kallas ”normalt förekommande arbete”.

Kritiker menar att det handlar om hittepå-jobb.

Har FK:s bedömning av vem som kan arbeta efter 180 dagar blivit för hård?
– Nja, jag tror man måste ha en viss stramhet där. Sen kommer det alltid att finnas en diskussion som ytterst måste tas i domstolar om människor är rätt bedömda eller inte.

Förstår du vad ett normalt förekommande arbete är?
– Jo, men det ska inte vara så att ”aha, du har den funktionsnedsättningen så om vi hittar ett jobb som inte kräver det, det och det, då kan du ha det jobbet”. Det måste vara ett jobb som man kan diskutera, det betyder inte att det jobbet måste finnas just där du bor. Men det kan liksom inte vara en teoretisk konstruktion av ett arbete. Inget hittepå.

”Det finns ingen idealbild av hur stora löneskillnaderna ska vara”

Ulf Kristersson tycker inte att Sverige är ett klassamhälle, trots att Moderaterna i sin budgetmotion skriver att en ny underklass håller på att växa fram.

– Det betyder inte att det inte finns klasskillnader i Sverige. Framför allt är jag lite rädd för den här uppsplittringen av samhället, där många inte kommer in och permanent har sämre kunskaper än många svenskar. Misslyckas vi med integrationen finns det verkligen en sådan risk.

– Jag gillar Karl-Petter Thorwaldsson, jag ska bara ha det sagt först, säger Ulf Kristersson.

I Moderaternas budgetmotion lyfts det också fram att Sverige kanske har ”världens mest sammanpressade lönestruktur”.

Kristersson säger att det inte finns någon idealbild av hur stora löneskillnaderna bör vara i Sverige.

– Alla tyckte det var ett problem 1981 när skillnaderna var som minst och marginalskatterna var 80 procent. Så ska vi inte ha det. Samtidigt är Sverige ett ganska jämlikt samhälle, vi gillar inte amerikanska löneskillnader.

– Men när OECD påpekar att det är låg lönsamhet i att skaffa högre utbildning i Sverige. Eller när Saco och TCO påpekar att marginalskatteutvecklingen för sjuksköterskor som blir specialistsjuksköterskor är problematisk, då har vi ett problem vi bör tänka igenom.

Arbetets partiledarintervjuer

1. Jan Björklund, Liberalerna Läs intervjun här

2. Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet Läs intervjun här

3. Gustav Fridolin, Miljöpartiet Läs intervjun här

4. Ulf Kristersson, Moderaterna

5. Ebba Busch Thor, Kristdemokraterna Läs intervjun här

6. Stefan Löfven, Socialdemokraterna Läs intervjun här

7. Jimmie Åkesson, Sverigedemokraterna Läs intervjun här

Verklighetskollen

Vad är delade turer?
– Vänta nu, det är väl när man, inte minst i offentlig sektor, jobbar en viss del av dagen, och så är man ledig, och så kommer man tillbaka och jobbar en annan del?

Vad heter Filip Hammars och Fredrik Wikingssons senaste film?
– Det vet jag inte.

Vad heter politikernas Metoo-upprop?
– Det vet jag för det var jag djupt engagerad i. Det heter .… vårt eget interna projekt heter M2, fyndigt va? I maktens korridorer!

Rätt svar: Delade turer är när en anställd har två arbetspass under dagen med en lång obetald paus emellan. Filmen heter Tårtgeneralen. Uppropet heter #imaktenskorridorer.