”Konfliktreglerna är inte anpassade för ett modernt arbetsliv”

I juni 2017 beslutade regeringen att utreda begränsningar i rätten att ta till stridsåtgärder.

Bakgrunden är den utdragna konflikten i Göteborgs hamn, där Hamnarbetarförbundet genomför blockader trots att arbetsgivaren har avtal med Transport.

Medan arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har fått hård kritik från facken för att hon ser över konflikträtten är utredningen inte det minsta kontroversiell för Jan Björklund.

– Finns det ett kollektivavtal på ett avtalsområde, då ska det också råda fredsplikt. Det är det ställningstagande utredningen helst bör landa i. Att ha konkurrerande fack på samma område funkar inte, det sätter hela systemet ur spel.

Men får Alliansen regera efter valet den 9 september lär förändringarna gå längre än så.

Liberalerna ser en obalans i dagens konfliktregler: Till nästan ingen kostnad för de egna medlemmarna kan facken tillfoga arbetsgivarna stor skada.

Det vill Liberalerna ändra på. Tiden mellan varsel och stridsåtgärd ska förlängas.

När det finns ett kollektivavtal, och så blåser man ändå igång en strejk – det menar vi är oproportionellt

Jan Björklund

Och framför allt: Stridsåtgärder ska bara vara tillåtna om de står i ”rimlig proportion” till vad man vill uppnå.

Centern är på samma linje, medan Moderaterna och Kristdemokraterna hittills nöjt sig med proportionalitetskrav för sympatiåtgärder, inte för den primära konflikten.

Det faktum att en S-ledd regering nu utreder strejkrätten gör det politiskt enklare för en alliansregering att förändra konfliktreglerna, säger Jan Björklund.

– Utredningen är tillsatt mot bakgrund av konflikten i Göteborg. Men det här visar att reglerna inte är anpassade för ett modernt arbetsliv.

– Det handlar mycket om proportionalitet. När det finns ett kollektivavtal, och så blåser man ändå igång en strejk – det menar vi är oproportionellt.

– Ska vi politiker sitta med armarna i kors när det fattas lärare? Säga att ”skolan är kommunernas ansvar”, och låta skolan gå under? frågar sig Jan Björklund angående lönebildning.

Kravet på proportionalitet är framför allt riktat mot sympatiåtgärder. Jan Björklund ser inget försvar för att företag i en bransch som inte har med den primära konflikten att göra ska drabbas av stridsåtgärder.

Men är problemet så stort? Sverige förlorar relativt få arbetsdagar till följd av konflikt.

– Sympatistrejker inträffar sällan i Sverige, medger Jan Björklund. Men varslen är rätt så vanliga, i synnerhet från de militanta LO-förbunden i 6F. Det är ett otyg.

”Kompetens ska vara grunden för turordningsreglerna”

Alliansregeringarna 2006-2014 förändrade inte arbetsrätten radikalt.

Men från den nya M-ledningen kommer nu tydliga signaler om att partiet vill göra upp med principen ”sist in först ut”, vilket talar för att det blir lättare för de borgerliga att enas om ett uppmjukat anställningsskydd.

Liberalerna vill att kompetens – inte anställningstid – ska ligga till grund för turordningen när en arbetsgivare säger upp anställda på grund av arbetsbrist.

Turordningsregler handlar om vad som gäller när man inte blir överens. Och där vill vi alltså att kompetens ska gälla. Det skapar en annan maktbalans i förhandlingen

Jan Björklund

Jan Björklund förklarar:

– Vilken kompetens företaget behöver måste arbetsgivaren definiera. Men hur de anställdas kompetens sedan bedöms, det måste regleras. Jag ser framför mig att detta mycket väl kan regleras i avtal. Parterna kan enas om kriterier.

Jan Björklund hymlar inte med att reformen skulle minska fackets makt vid uppsägningar.

– Är man överens på arbetsplatsen är det inga problem. Turordningsregler handlar om vad som gäller när man inte blir överens. Och där vill vi alltså att kompetens ska gälla. Det skapar en annan maktbalans i förhandlingen.

”Vi hade inte haft så stor lärarbrist om inte SKL hade misskött lönerna”

Arbetsrätten må vara politiskt laddad, men för Jan Björklund är den verkligt akuta reformen på arbetsmarknaden en annan: att sänka ingångslönerna och skapa enkla jobb för nyanlända.

De senaste årens invandring har ”helt förändrat förutsättningarna”, hävdar han.

– Får vi inte in de lågutbildade invandrarna, får de inte jobb, lön, ett slags livsuppgift, så riskerar vi en social katastrof i våra utanförskapsområden. Vi ser nu, med kriminalitet och allt, vad detta kan leda till.

Klicka på bilden ovan för att se den större.

Om Sverige får en alliansregering i höst kommer så kallade inträdesjobb att ha högsta prioritet. Alltså en ny anställningsform för nyanlända och unga utan gymnasieexamen, där lönen blir omkring 15 000 kronor i månaden.

Ni kräver inte att inträdesjobbarna ska få utbildning. Hur ser du på risken att de blir kvar i ett låglöneträsk?
– Det är i dag de blir kvar! utropar Jan Björklund. Vi har ett livslångt utanförskap i förorterna.

Med inträdesjobben skulle Sverige få löner som bestäms av politiker. Liberalerna vill också höja lönerna för poliser, inrätta karriärtjänster för sjuksköterskor och karriärtjänster för lärare.

Anser ni att parterna inte klarar lönebildningen?
– På de här områdena gör man ju inte det, svarar Jan Björklund. Vi hade inte haft så stor lärarbrist i Sverige om inte SKL hade misskött lärarnas löner.

– Samma sak med poliserna: Många hoppar av yrket. Fast där är staten parten.

Får vi inte in de lågutbildade invandrarna, får de inte jobb, lön, ett slags livsuppgift, så riskerar vi en social katastrof i våra utanförskapsområden

Jan Björklund

Jan Björklund utesluter inte att fler yrkesgrupper kan behöva politikernas hjälp att höja sina löner, även om det bara kan ske undantagsvis.

Det handlar då om offentligt anställda i bristyrken med lång utbildning, som barnmorskor och socialsekreterare.

Enligt Liberalernas partiledare beror misslyckandena delvis på den modell som styrt avtalsrörelserna i 20 år: Fack och arbetsgivare inom industrin enas om löneökningar, som sedan fungerar som norm för resten av arbetsmarknaden.

– Modellen cementerar lönespridningen. Det uppstår obalanser i vissa yrken, det fattas lärare för att lönerna inte är tillräckligt höga. Modellen korrigerar inte obalanserna.

Jan Björklund förstår inte arbetarrörelsens attityd mot yrkesutbildning. – Varför kan inte yrkesutbildningar ha status i sig? säger han.

– Ska vi politiker sitta med armarna i kors när det fattas lärare? Säga att ”skolan är kommunernas ansvar”, och låta skolan gå under? När det gäller nationellt systemviktiga yrken som lärare och poliser kan vi inte göra det.

”Tror inte på sänkta skatter nästa mandatperiod”

Höjda löner för lärare och poliser gör, tillsammans med satsningar på försvaret, att Jan Björklund inte tror på sänkt totalt skattetryck nästa mandatperiod – vilket Moderaterna och Centern gör.

Han vill inte heller återinföra sänkt arbetsgivaravgift för unga under 25 år.

– Nej, vad gäller unga är andra åtgärder väl så effektiva. Vi borde utveckla lärlingssystem mycket mer.

– Det finns en attityd i vårt samhälle att det enda som är fint är att studera länge. För mig är det obegripligt att den svenska arbetarrörelsen delar den attityden. Varför kan inte yrkesutbildningar ha status i sig?

Arbetets partiledarintervjuer

1. Jan Björklund, Liberalerna

2. Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet Läs intervjun här

3. Gustav Fridolin, Miljöpartiet Läs intervjun här

4. Ulf Kristersson, Moderaterna Läs intervjun här

5. Ebba Busch Thor, Kristdemokraterna Läs intervjun här

Verklighetskollen

Vad kostar ett 30-dagarskort inom Storstockholms Lokaltrafik?
– Jag vet inte det. Min fru och mina barn har det, jag åker med Säpo.

När man talar om anställningsskydd, vad menas med hyvling?
– Ja…. (lång paus). Är det att man skär rakt över så att säga? Jag är osäker.

Vilken film vann priset för bästa film på Guldbaggegalan?
– Ja det vet jag ju, jag satt och kollade på TV. Vad hette den nu då? Den utspelades utomlands, men vad hette den?

Rätt svar: SL-kort kostar 860 kr. Hyvling är när arbetsgivaren skär ner på anställdas arbetstid. Filmen heter The Nile Hilton incident.