De samråd som Arbetsförmedlingen har med facken inför beslut om subventionerade jobb och praktikplatser har flera brister.

Bland annat att de inte blir av. Det framgår av ett rapportutkast från Arbetsförmedlingen som Arbetet har tagit del av.

Samråden är ett sätt för handläggarna att med fackförbundens hjälp försäkra sig om att lön och andra villkor, som försäkringar, är i linje med kollektivavtal.

Fackförbunden har även möjlighet att yttra sig om arbetsmiljö och arbetsgivarens lämplighet, om de får kännedom om de tilltänkta anställningarna. Men: ”Samråd görs i långt ifrån alla ärenden där det enligt förordningen ska göras”, står det i rapportutkastet som ska bli en färdig rapport senast den 30 april.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) gav i december i fjol Arbetsförmedlingen i uppdrag att kartlägga de kritiserade samråden.

Bakgrunden till uppdraget är den kritik som flera fackförbund riktat mot samråden.

– Både LO och många LO-förbund har tagit upp det här problemet med mig. Man tycker inte att samråden fungerar och att det är för många oseriösa arbetsgivare som får del av subventionerade anställningar. Jag tar de uppgifterna på stort allvar. Jag utesluter inte att vi kan behöva ändra det system vi har i dag för samråden, sade Ylva Johansson när hon gav uppdraget till Arbetsförmedlingen.

Eftersom samråd inte alltid initieras från Arbetsförmedlingen och fackförbunden heller inte alltid yttrar sig innebär det att arbetsvillkoren i många fall förblir ogranskade inför beslut om subventionerat jobb och praktikplats.

Om man med samråd räknar de fall där facken faktiskt har yttrat sig sker dessa bara i mindre än hälften av besluten som Arbetsförmedlingen fattar, enligt en uppskattning i myndighetens rapportutkast.

Arbetsförmedlingen har i rapporten sökt svar på hur många samråd som borde göras varje år och hur många som faktiskt görs.

Det saknas digital statistik om samråd, men Arbetsförmedlingens bedömning är att åtminstone 270 000 samråd om subventionerade jobb och praktikplatser borde ha skett år 2017.

Myndigheten har granskat 363 ärenden. I ungefär sju av tio fall skickade Arbetsförmedlingens handläggare en blankett om samråd till ett fackförbund.

Eftersom det inte finns samma krav på samråd när det gäller nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställningar har Arbetsförmedlingen inte tagit med dem i kartläggningen.

Så varför bjuder handläggarna inte alltid in facken till samråd? Enligt en enkät som myndigheten gjort känner så gott som alla handläggare till kravet på samråd.

Trots detta svarar endast tre av fyra handläggare att de alltid skickar ut blanketten om samråd.

Av de övriga svarar de flesta att de ofta gör det medan en mindre andel sällan gör det.

Bland förklaringarna till att de inte skickar ut samrådsblanketten finns bland annat tidsbrist, då arbetsgivaren eller den arbetssökande vill börja anställningen med kort varsel, att fackförbunden ändå inte svarar eller att det inte behövs eller är onödigt. I rapportutkastet står att ”fackförbunden ges inte alltid möjlighet till en svarstid på fem arbetsdagar”, trots att de ska få den tiden på sig.

Arbetsförmedlingens kartläggning visar att fackförbunden i de flesta fall avråder från praktik eller anställning när kollektivavtal saknas. Det är den vanligaste orsaken till att fackförbunden avråder.

Flera fackförbund anser att arbetsvillkor inte kan garanteras om kollektivavtal inte finns på arbetsplatsen.

Att facket säger nej kan också handla om att den uppgivna lönen är felaktig eller att det finns för många personer med anställningsstöd hos en arbetsgivare.

Av de yttranden som fackförbunden skickar in till Arbetsförmedlingen avråder de i ungefär ett av tre fall. I de flesta av de fallen ändrar inte handläggaren sitt beslut, trots att facket har avrått.

En förklaring är att handläggaren inte får säga nej till praktik eller subventionerat jobb bara för att arbetsgivaren saknar kollektivavtal. I stället ska handläggaren försäkra sig om att lön och försäkringar är i linje med kollektivavtalet i branschen.

I kartläggningen uppskattas hur ofta facken svarar eller yttrar sig vid samråden. Även här finns ett bortfall. Bara i sex av tio fall gör fackförbunden ett yttrande när Arbetsförmedlingen skickar ut en samrådsblankett, visar Arbetsförmedlingens genomgång av 363 ärenden.

Sveriges största fackförbund Unionen har sedan 2014 helt slutat svara på de samråd som Arbetsförmedlingen skickar.

Förbundet har beskrivit en orimlig arbetsbelastning, delvis eftersom många blanketter skickas fel. Även Arbetsförmedlingen konstaterar att en relativt stor andel av de skickade samråden hamnar fel. Därtill anser Unionen att deras yttranden inte fick tillräcklig tyngd i Arbetsförmedlingens beslut.

Även HRF har ett principbeslut om att sluta svara på samråden, även om man i nuläget fortsätter yttra sig i avvaktan på Arbetsförmedlingens uppdrag och besked från Ylva Johansson.

Bland annat har förbundet pekat på att sekretessregler gör att det inte går att få återkoppling på om en person fått en subventionerad anställning hos en arbetsgivare trots att HRF avrått.

– Däremot händer det ofta att vi får in ett löneärende från en arbetsplats där vi sagt nej, konstaterade HRF:s avtalssekreterare Per Persson i oktober i fjol.

Arbetet har sökt Arbetsförmedlingen för en kommentar, men myndigheten svarar att de inte kommenterar arbetsmaterial.