1. Huvudentreprenörsansvar

Bygg- och anläggningsarbetare som inte får ut sin lön ska kunna kräva pengar från sin arbetsgivares uppdragsgivare i stället. Det är innebörden av ett lagförslag som Sveriges regering förra veckan bestämde sig för att lämna till riksdagen.

I Norge infördes liknande regler 2010, ett ”solidaransvar”. I bakgrundsmaterialet till det svenska förslaget hänvisas hit. Man uppger bland annat att de norska reglerna har haft effekt och att företrädare för byggbranschen har svängt från skepsis till att vara huvudsakligen positiva.

2. Konflikträtt

I Norge kan politikerna sätta stopp för stridsåtgärder som bedöms som samhällsfarliga. Då får en nämnd, Rikslønnsnemnda, i stället avgöra hur det nya kollektivavtal som parterna inte kunde enas om ska se ut.

Strax före jul reste den utredare som nu ser över den svenska konflikträtten på regeringens uppdrag till Oslo. Där fick han lära sig mer om Rikslønnsnemnda. I utredarens uppdrag ingår att se över möjligheten för en svensk nämnd som skulle kunna besluta till exempel om samordning mellan konkurrerande kollektivavtal.

3. Arbetstidsmått

I Norge finns sedan 2013 en en lagreglering för att begränsa ofrivilligt deltidsarbete. En deltidsanställd som regelbundet har jobbat fler timmar än vad som står i anställningskontraktet kan gå till domstol för att få sitt arbetstidsmått, alltså antalet timmar hen jobbar i veckan, höjt.

Även i Sverige förekommer det att deltidsanställda jobbar mer än vad deras anställningskontrakt garanterar dem. Nu vill regeringen ha svar på om det även här vore lämpligt med lagstiftning av samma slag som i Norge. En statlig utredning om hållbart arbete ska ge sitt svar på detta i början av nästa år.

4. Skyddsombuds mandat

Regionala skyddsombud har i dag inte rätt att besöka arbetsplatser där facket inte har medlemmar. Förra året föreslog en statlig utredare att man ska ändra på det.

I utredningen som låg till grund för förslaget hänvisades till grannlandet i väster. I Norge påverkas inte regionala skyddsombuds tillträdesrätt av om arbetsplatsens anställda är med i facket. Där saknar det även betydelse om kollektivavtal finns på den besökta arbetsplatsen. Enligt det svenska förslaget skulle kollektivavtal fortsätta vara ett krav.

5. Regler om arbetsmiljö

Att samla omfattande regelverk i färre föreskrifter kan låta praktiskt. Men Arbetsmiljöverkets planer på att göra just så med reglerna om arbetsmiljö har stött på hård kritik, bland annat från fackligt håll. Tidningarna Byggnadsarbetaren och Dagens Arbete har rapporterat om att skyddsombud och andra är rädda att framöver inte kunna hitta det de behöver i svåröverskådliga regelverk.

Gissa vad Arbetsmiljöverkets norska motsvarighet Arbeidstilsynet gjorde 2013? Jomen, precis! Man ändrade så att 47 föreskrifter drogs ihop till 6. Något som alla inte är nöjda med heller i efterhand, enligt Byggnadsarbetaren.

Bubblare: Allmängiltigförklarade kollektivavtal

”Därför bör regeringen, vid sidan av alla andra åtgärder som syftar till att underlätta integration i det svenska samhället, snarast tillsätta en utredning som undersöker möjligheterna att följa exempelvis Norges väg.” Så skrev Transports dåvarande ordförande Lars Lindgren i februari förra året på DN Debatt.

Han syftade på att Norge har allmängiltigförklarade kollektivavtal i vissa branscher. Det betyder att delar av avtalen är upphöjda till lag. Detta är främmande för den svenska modellen. Men Lars Lindgren hävdade att det är dags att överväga allmängiltigförklaring, utifrån resonemang om att facken inte längre kan garantera anständiga löner och rimliga konkurrensvillkor.