Arbetsmarknadskonflikter som bedöms innebära fara för liv och hälsa, eller för andra allvarliga skador på samhället, kan avbrytas av politikerna i Norge.

Därefter får Rikslønnsnemnda i uppdrag att ta fram en lösning som båda parter måste godta. Detta gäller i tvister som handlar om att ta fram nya eller ändrade kollektivavtal.

I nämnden sitter opartiska ledamöter samt representanter för parterna.

De tre senaste konflikterna som har lämnats till nämnden har gällt strejker där läkare, piloter som kör sjuktransporter eller tvätteripersonal med uppdrag för sjukvården har varit uttagna.

Det är också möjligt för parter som inte enas om nytt avtal att frivilligt gå till nämnden, men det är mindre vanligt.

Tor-Arne Solbakken lämnade sin post i den norska LO-ledningen förra året, nu är han seniorrådgivare åt organisationen.

Han har suttit som arbetstagarrepresentant i nämnden.

Han säger att den är ett allmänt accepterat sätt att lösa vissa konflikter i Norge, även om politikerna bitvis varit för snabba med att ta konflikter till nämnden.

– Norska regeringen har blivit kritiserad av ILO flera gånger för att man använder nämnden för mycket, säger han.

Den utredare som nu ser över delar av den svenska konflikträtten har besökt Norge för att lära sig mer om Rikslønnsnemnda, det framgår av den post som Arbetet gått igenom.

I utredningens direktiv står att en nämnd är ett alternativ som ska övervägas.

Den svenska utredningen bottnar i situationen i Göteborgs hamn.

Hamnarbetarförbundet har tagit till stridsåtgärder mot arbetsgivaren APM Terminals, samtidigt som företaget har kollektivavtal med Transport.

Tor-Arne Solbakken säger att en återkommande typ av tvist i norska Rikslønnsnemnda har gällt att ett mindre fack har tagit strid för bättre villkor efter att ett tongivande LO-förbund har tecknat avtal.

– Om det hamnar i nämnden visar erfarenheten att det mindre förbundet får det avtal som det stora förbundet har ingått, säger han.

Tidigare i veckan publicerade Arbetet intervjuer med Elektrikerförbundets tidigare förhandlingschef Ronny Wenngren och Svenskt Näringslivs tidigare arbetsrättsjurist Lars Gellner som är anställda på deltid i den svenska utredningen. De är båda skeptiska till en nämnd, eftersom ansvar lyfts från parterna.

– Och ju mer man avlägsnar ansvar från parterna, desto mindre ansvar kommer de ta och desto stökigare kommer det bli, säger Ronny Wenngren.

Ordningen i Norge

1. Om parterna inte kommer överens i förhandlingarna om kollektivavtal ska de anmäla till Riksmekleren, motsvarigheten till Medlingsinstitutet.

2. Om medlingen inte lyckas kan stridsåtgärder bryta ut.

3. Om stridsåtgärderna bedöms som samhällsfarliga kan det fattas politiskt beslut om att Rikslønnsnemnda ska ta fram en lösning som parterna har att rätta sig efter.