Lagförslaget presenterades av statsminister Stefan Löfven och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vid en pressträff i dag, trots att regeringen fattar beslut om det först på torsdag och därefter skickar det till juristerna i lagrådet för granskning.

Det byggs intensivt i Sverige, och på många byggen finns långa kedjor av underentreprenörer, ibland mycket små, under det företag som har huvudansvaret för bygget.

Om en arbetare får fel lön – eller ingen lön alls – kan det då vara svårt att komma åt arbetsgivaren och kräva att lönen betalas ut. I en del fall har arbetsgivaren försvunnit.

Regeringens förslag innebär att en anställd hos en underentreprenör som inte får ut sin lön ska kunna kräva att det företag som har anlitat hans eller hennes arbetsgivare betalar.

Detta företag blir betalningsskyldigt sju helgfria dagar efter att det har fått en skriftlig lönefordran från den förfördelade anställde, eller från hans eller hennes fackliga organisation.

I andra hand kan huvudentreprenören för bygget bli ansvarig för att lönen betalas ut.

Det sker om uppdragsgivaren – det företag som har anlitat den felande underentreprenören – inte går att få tag på, eller inte betalar inom 14 helgfria vardagar.

– Anställda ska alltid få sin lön. Även om arbetsgivaren har försvunnit – eller aldrig har funnits i verkligheten, säger Ylva Johansson.

– Vi inför ett strikt ansvar. De företag som tvingas lägga ut pengar för att underentreprenörer inte sköter sig kan sedan kräva ersättning av dessa. Men individen skyddas.

Lagförslaget innebär även att arbetstagare får rätt att veta hur kedjan av underentreprenörer ser ut. Företag som inte lämnar ut den informationen riskerar böter.

Entreprenörsansvar finns redan i en del kollektivavtal.
– Där avtal finns ska de gälla. Genom att lagstifta ser vi till att alla arbetstagare skyddas, även de som arbetar i företag utan avtal, säger Ylva Johansson.

Det föreslagna entreprenörsansvaret ska gälla både svenska och utländska företag, och alla arbetstagare som arbetar i bygg- eller anläggningsentreprenader i Sverige.

Således även utstationerade byggjobbare från andra EU-länder. De nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 augusti 2018.

– Det här är ett skarpt förslag som kommer att gynna de seriösa företagen i anläggningsbranschen, säger Valle Karlsson, ordförande för Seko, vars medlemmar i väg- och banbranschen och hos maskinentreprenörer kommer att beröras.

– Med den här lagstiftningen tvingas den som lägger över arbete på underentreprenörer att se till att dessa är seriösa. Norge har redan liknande regler, och där har de haft en preventiv påverkan mot anlitande av oseriösa företag.

Sveriges Byggindustrier riktar däremot skarp kritik mot förslaget.

– Seriösa byggföretag ska inte betala för oseriösa aktörers dåliga beteende. Det riskerar att rubba ansvarsfördelningen och snedvrida konkurrensen, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef och vice vd för Sveriges Byggindustrier.

Men Sveriges Byggindustrier har inte alla medlemsföretag bakom sig. Lagförslaget presenterades vid byggföretaget Veidekkes bostadsbygge i Högdalen i södra Stockholm. Och där välkomnade Jimmy Bengtsson, vd för Veidekke i Sverige, den nya lagstiftningen.

Jimmy Bengtsson.

– Vi vet att vi som seriöst byggföretag har en konkurrensnackdel. Det här förslaget driver utvecklingen i rätt riktning, säger Jimmy Bengtsson.

– I Norge, där Veidekkes moderbolag finns, har den här ordningen funnits sedan 2007. Vi har inte uppfattat att den har lett till problem. Om det sedan finns detaljer i lagförslaget som behöver justeras, så  låt oss diskutera det.

Veidekke har sedan 2013 en ordning där företagets inköpsavdelning bedömer underentreprenörer tillsammans med Byggnads. Det är förvisso ingen absolut garanti mot oseriösa entreprenörer.

– Men vi har bättre kontroll än vi annars skulle ha haft, säger Jimmy Bengtsson.

Sveriges Byggindustrier befarar alltså att seriösa företag ska tvingas betala lönekostnader för oseriösa företag. Men Jimmy Bengtsson tror inte att det blir något större problem.

Redan i dag säger kollektivavtalet att huvudentreprenören har ansvaret om en underentreprenör inte betalar rätt lön, påpekar Jimmy Bengtsson.

– Det har inte inneburit stora kostnader för någon. Och vi får inga signaler från Norge om att detta skulle vara något problem, säger Jimmy Bengtsson.